Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.1. Folkundervisningen - IV.1.a. Folkundervisningen i allmänhet, af folkskoleinspektören fil. dr J. M. Ambrosius, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA
ODLINGEN.
hvilka läraren flyttar. Trakter gifvas till och med, där folkskolan
flyttar på mer än två stationer. Enligt folkskolestadgan bör
emellertid rotarnas antal så mycket som möjligt inskränkas, på det
undervisningen må i hvarje rote årligen fortgå en längre tid. I
allmänhet har ock utvecklingen gått i den riktningen, att rotarnas
antal blifvit minskadt samt att flyttande skolor blifvit förvandlade
till fasta.
Men äfven i fasta skolor kan lärotiden vara fördelad på olika grupper
af barn. Vid många är så ordnadt, att olika afdelningar af barn
undervisas på skilda tider af året (»afdelningsläsning»). Vid andra
är lärotiden så fördelad, att olika afdelningar af barn undervisas
skilda dagar i veckan (»hvarannandags-läsning»). På grund häraf
torde om en ganska stor del af svenska folkskolans lärjungar gälla,
att deras sammanlagda läsår utgör ungefär 4 månader. - Rörande
antalet lärotimmar i veckan är föreskrifvet, att det i intet fall
får öfverstiga 36.
Folkskolestadgan föreskrifver, att läraren bör hafva till sitt
mål icke allenast lärjungarnes undervisning utan ock deras
uppfostran. För sistnämnda ändamål bör han så mycket som möjligt
anlita föräldrarnes medverkan.
De läroämnen, hvari undervisning skall meddelas, äro angifna i
folkskolestadgan. Angående undervisningens omfång i hvarje särskildt
ämne lämnas anvisningar i den ofvannämnda af regeringen utfärdade
normalplanen. Enligt denna bör den i småskola och egentlig folkskola
inhämtade kursen omfatta:
i kristendomskunskap: berättelser ur Gamla och Nya testamentet,
Luthers lilla katekes med den antagna utvecklingen, valda psalmverser
(50 å 80), läsning af några bland nya testamentets böcker; - i
modersmålet: färdighet att rätt och flytande läsa i bok, öfning att
uppfatta och muntligen redogöra för det lästa, någorlunda felfri
rättskrifning, öfning att skriftligen återgifva berättelser och
uppsätta enkla beskrifningar, kännedom om de delar af språkläran, som
äro nödvändiga för inhämtande af den öfriga lärokursen i modersmålet,
färdighet i välskrifning; - i räkning: de fyra räknesätten i
hela tal och bråk med till-lämpning på praktiska uppgifter af
lättfattligt innehåll; - i geometri: uppritning, beskrifning och
mätning af linier, vinklar, tresidingar, fyrsidingar och cirklar samt
beskrifning och mätning af enklare solida figurer; - i geografi:
hufvuddragen af den fysiska geografien, fäderneslandets geografi
utförligare, de öfriga kulturländernas geografi i kortare öfversikt;
- i historia: valda berättelser ur fäderneslandets historia; -
i naturkunnighet: beskrifning af de allmännaste naturföremålen,
människokroppens byggnad, förrättningar och vård, läran om de
viktigaste naturföreteelserna, läran om himlakropparna.
Härtill komma: i teckning: enklare frihandsteckning och
linearritning; - i sång: melodier till psalmer och lämpliga sånger,
enkla tonträffnings- och takt-öfningar; - i gymnastik: fristående
gymnastik, marsch- och språngöfningar samt, där omständigheterna
sådant medgifva, enkel redskapsgymnastik; - i trädgårds-skötsel:
handledning vid odlingen af de vanligaste blomsterarter och
matnyttiga växter, uppdragande af buskar och trädplantor samt deras
förädling genom ymp-ning och okulering.
Nu anförda undervisningsämnen äro obligatoriska. Valfria äro:
för gossarne manlig slöjd, för flickorna kvinnlig slöjd och huslig
ekonomi. Där det senare blifvit infördt, är med folkskolan förenadt
ett s. k. skolkök (se sid. 273). Ehuru valfria,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
