Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.4. Kyrkliga förhållanden. Af fil. dr C. Fr. Lundin, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIGA FÖRHÅLLANDEN.
245
Den neologiska handboken af år 1811 ersattes år 1894 af en ny, som
trognare bevarar den lutherska traditionen. I sammanhang därmed
har musiken till mässan erhållit en rikare och mer omväxlande
form. Två nya årgångar predi-kotexter påbjödos jämte de gamla år
1860. - Den store psalmdiktaren J. O. Wallins psalmbok (af år 1819)
är ännu i bruk.
Kyrkobibel är fortfarande »Karl XII:s bibel» (af år 1703), men
alltsedan år 1773 har en bibelkommission varit tillsatt, som tid
efter annan framkommit med nya förslag. Först är 1883 antogs -
ehuru ej definitivt - ny öfversättning af Nya testamentet. Af
det Gamla framlades för kyrkomötet år 1898 en öfversättning, som
vann nästan odeladt gillande men ansågs tarfva mindre ändringar,
i sammanhang hvarmed beslöts en revision äfven af det Nya. - Vår
nu påbjudna katekesförklaring är af år 1878.
Under de senaste årtiondena har det nyvaknade kyrkliga
intresset, i förening med det historisk-konstnärliga, framkallat
omfattande restaurationer, särskildt af domkyrkor, och kyrkliga
nybyggnader. Äfven genom anskaffande af bättre al-tarskrudar och
andra parament-föremål, genom anordnande af liturgiska gudstjänster
och genom anstalter för kyrkosångens höjande har man sökt väcka
den af reformert andlighet påverkade eller religiöst likgiltiga
allmänhetens uppmärksamhet på den lutherska gudstjänstens rikedom
och skönhet, på samma gång man genom bibelförklaringar, missions-
och barngudstjänster tillmötesgått äfven andra berättigade kr af.
Det religiösa lifvet i våra dagars Sverige företer en liflig
och brokig tafla. Särskildt från 19:e århundradets början hafva
tid efter annan uppstått religiösa rörelser, som aflagrat för
framtiden bestående riktningar eller till och med organiserade
partier och sekter.
Äldst bland dessa (från omkring 1770) är det norrländska läseriet,
en folklig pietism dels af mera lagisk art och kyrklig hållning
(»de gamla läsarne»), dels med utprägladt antinomistiska och
kyrkofientliga tendenser (»de nya läsarne»). Härmed
Johannes kyrka i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
