Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.4. Kyrkliga förhållanden. Af fil. dr C. Fr. Lundin, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIGA FÖRHÅLLANDEN.
239
4. KYRKLIGA FÖRHÅLLANDEN.
I yttre hänseende är Sverige från kyrklig synpunkt ett af de mest
homogena land i världen, ty af dess inbyggare finnes knappt l
bland tusen, som ej tillhör protestantisk tro, och mer än 99 %
af befolkningen ingår i ett och samma religiösa kyrkosamfund,
den svensk-lutherska kyrkan. I inre hänseende göra dock många
religiösa riktningar sig gällande, och öfver hufvud torde, utanför
den anglosachsiska folkstammen, intet kristet folk i våra dagar
drifvas af ett så varmt religiöst intresse som det svenska.
Uppsala domkyrka.
Efter det kristendomen första gången predikats i vårt land af
Ansgarius (830), dröjde det mer än 300 år, innan Sverige kunde sägas
vara ett kristet land, och ännu drygt ett sekel, innan svenska kyrkan
på mötet i Skeninge (1248) fullständigt inlemmades i den katolska
kyrkan. Egen kyrkoprovins hade Sverige varit sedan 1164, då Stefan,
munk i Sveriges äldsta, år 1144 invigda kloster (Alvastra), blef den
förste ärkebiskopen i Uppsala. Genom de kyrkliga privilegierna af år
1200 lades grund till den svenska kyrkans politiska makt, hvilken
dock aldrig blef så stor som i Norge och Danmark. Men i andligt
afseende öfverträffade Sverige sina grannar. Den heliga Birgitta
(f 1373) är hela nordens märkligaste religiösa personlighet under
medeltiden, äkta svensk och dock med ekumeniska vyer. Också är den
birgittinska litteraturen hela Skandinaviens mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
