Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.c. De officiella kartverken, af f. d. öfverdirektören och chefen för Statistiska centralbyrån fil. dr E. Sidenbladh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE OFFICIELLA KARTVERKEN.
185
karteverk för Sverige och Finland (1797/1818), och kopparplåtarna äro sedermera inköpta af svenska staten. Under tiden (1805) inrättades för den topografiska kartläggningen Fältmätningskåren, därefter benämnd Topografiska kåren, hvilken sedan 1874 utgör Generalstabens topografiska afdelning.
Storakartorna, hvartill användas landtmäterikartor men äfven de ekonomiska kartorna, upprättas och fältmätas i l:50,000, utom i nordligare delen af riket, där skalan l:100,000
användes. Generalstabens karta öfver Sverige utgifves i koppartryck men äfven i litografiskt öfvertryck, för södra och mellersta Sverige i rektangulära blad i l:100,000 men för norra Sverige i blad, som begränsas af meridianer och paralleller, i l:200,000. Dessa senare kartor innehålla äfven ekonomiska beteckningar och äro sålunda ekonomisk-topografiska. Ännu ej topografiskt kartlagda äro hufvudsakligen södra och mellersta delarna af Norrland. Öfver några län i mellersta och södra Sverige äro jämte beskrifningar
topografiska kartor i l:200,000 utgifna, men detta arbete skall ej fullföljas. För vissa topografiska kartor användas i öfrigt både större och mindre skalor än de nämnda.
Privata kartarbeten äro dessutom utgifna i ganska stort antal, såsom af A. Hahr, E. G. Liunggren (Atlas öfver Sveriges städer), N. Selander, E. Cohrs, V. Petterson, H. Byström m. fl.
C) Geologiska kartor. I Sverige har man länge upprättat grufvekartor (man har en sådan öfver Falu koppargrufva, ritad 1629), men de tidigaste petrografiska kartorna öfver landet äro publicerade först i början af nittonde århundradet. Ar 1858 inrättades ett särskildt ämbetsverk, Sveriges Geologiska undersökning, med uppgift att efter en allmän plan anställa geologiska undersökningar i vetenskapens, landtbrukets och industriens intresse samt offentliggöra resultaten häraf medelst kartor och tillhörande beskrifningar. Den vanliga geologiska kartan återgifver genom särskilda färger allt hvad som synes å jordytan, således ej allenast olika bergarter utan äfven de lösa jordslagen, och en sådan karta är en plankarta (utan terräng). I nyare tider har föreskrifvits, att på topografiska terrängkartor skola jordslagen inläggas (jordartskartor) samt särskilda bergartskartor (utan terräng) upprättas, men utgifvandet af sådana jordartskartor skall upphöra. Numera utgifvas sålunda två slag af geologiska kartor, nämligen dels de vanliga kombinerade jord- och bergartskartorna och dels endast bergartskartor, alla utan terräng.
Såsom kartunderlag vid de geologiska undersökningarna å fältet användas: dels kopior af de topografiska kartorna eller ekonomiska kartor i l:50.000, och kartor i samma skala äro utgifna öfver hela Mälardalen och dess omgifningar, största delen af Skåne samt betydande delar af Älfsborgs län; dels topografiska kartor i l:100,000, hvilka dock såsom geologiska kartor utgifvits (utan terräng) i l:200,000, nämligen öfver större delen af
Småland, nästan hela Halland samt södra delen af Älfsborgs län, men utgifningen af de geologiska kartorna i l : 200,000 skall upphöra, hvarefter utgifningsskalan i dels l:50,000 och dels l:100,000 skall användas för sådana kartor samt l:200,000 eller l:500,000 för bergartskartor. Ämbetsverket utgifver dessutom kartor i andra skalor jämte afhandlingar och uppsatser. Alla kartorna tryckas i litografisk press.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
