Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.1. Statsförfattningen - III.1.b. Riksdagens sammansättning och arbetssätt, af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TAB. 30. Allmänna valen till riksdagens Andra kammare, åren 1872/99.
Ordinarie valen.
Folkmängden vid föregående års slut.
Röstberättigade1.
I valet deltagande.
Hela.
Män, 21/w år.
I allt.
I % af folkm.
I % af myndiga män.
I allt.
I % af röstber.
År 1872
4,204,177 4,341,559 4,484,542
4,565,668 4,603,595 4,717,189 4,774,409 4,806,865 4,919,260
5.062.918
1,093,711 1,115,715 1,162,046 1,193,454 1,209,071 1,253,164
1,261,593 1,259,224 1,291,826 1.340.709
236,120 255,552 270,337 281,163
291,668 278,039 288,096 298,810 309,889 339.876
5’62 5-89 6-03
6-16
6-34 5’89 6-03 6-22 6-31 6-71
21-59 22-90 23-26 23-56 24-12 22-19 22-84 23-73 23-99 25-35
45,198 49,765 54,821 66,591 73,636 99,870 110,896 126,691
140,488 136.982
19-1 19-5 20-3 23-7 25-2 35-9 38-5 42-4 45-3 40-3
1875
1878
1881
1884
18872
1890
1893
1896
1899
rande användes direkt valsätt i 181 valkretsar och indirekt
(genom elektorer) endast i 15, samtliga dessa sistnämnda å
landsbygden. Valen förrättas i städerna af magistraten, å landsbygden
af kommunalstämmornas ordförande, hvilka insända protokoll öfver
valet till kretsens domhafvande, som sammanräknar rösterna och
meddelar resultatet. Vid val genom elektorer sammankallas dessa
till votering af domhafvanden. Valen ske med slutna sedlar. Absolut
pluralitet fordras ej för den valde; vid lika röstetal skiljer
lotten. Bestämmelserna angående valets förrättande äro ganska
knapphändiga, jämfördt med förhållandena i flera andra länder. –
Offentlig kandidatur är ej föreskrifven men kommer alltmera i
bruk. Tvistiga val afgöras ej af kamrarna själfva utan i sista
instans af Högsta domstolen.
Riksdagens arbetssätt. Ordinarie (»lagtima») riksdag sammanträder
hvarje år den 15 januari i Stockholm och har rätt att vara samlad i
fyra månader, så vida ej regeringen upplöser någondera eller bägge
kamrarna och påbjuder nya val. De fyra månaderna öfverskridas
sällan. Till extraordinarie (»urtima») sammanträde kan regeringen
under mellantiderna sammankalla riksdagen, hvilken dock i så fall
äger att behandla blott de ärenden, för hvilka den inkallats.
Talmännen och vice talmannen i riksdagens bägge kamrar utnämnas
af regeringen. Motionsrätt tillkommer regeringen (hvars förslag
kallas propositioner och åtnjuta vissa företrädesrättigheter vid den
formella behandlingen) samt hvarje enskild riksdagens ledamot och,
i vissa fall, äfven riksdagens utskott.
För ärendenas förberedande skola af hvarje ordinarie
riksdag tillsättas fem utskott, nämligen konstitutions-,
stats-, bevillnings-, banko- och lagutskotten. Af dessa har
Konstitutionsutskottet att granska statsrådsprotokollen samt behandla
eller väcka förslag om förändringar i grundlagarna. Statsutskottet,
som behand-
1 Med inläkning af annars röstberättigade, som häftade för obetalda
kommunal-utskylder, steg antalet röstägande år 1899 till 401,109,
motsvarande 7,92 % af hela folkmängden och 29,92 % af antalet
myndiga män. – 2 Vid valen i mars 1887, efter kammarens upplösning,
var de röstberättigades antal 274,733 och antalet i valet deltagande
132,265, eller 48,1 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
