Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.1. Statsförfattningen - III.1.a. Historik och nuvarande statsförfattning, af lektorn fil. dr E. Hildebrand, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
III. STATSFÖRFATTNING OCH FÖRVALTNING.
förste ledamot. Åtta af statsråden äro departementschefer och
föredraga ärenden rörande sina respektive departement inför
konungen.* Det är konungen, som håller statsråd och som själf fattar
beslut efter vederbörande departementschefs föredragning. Dessa
senare äga i regeln icke att själfva träffa något af görande, och
äfven de mest obetydliga ärenden föredragas inför konungen. Konungen
underskrifver besluten, men intet beslut har giltighet, såvida ej
den föredragande kontrasignerat detsamma, och det är dennes plikt
att vägra kontrasignation, om konungens beslut skulle strida rnot
regeringsformen.
Konungen utnämner de flesta ämbets-och tjänstemän (med undantag
af de lägsta graderna). Men domare och de flesta ämbetsmän kunna
icke afsät-tas utan laga dom och rannsakning. Endast statsråden,
de flesta civila och militära chefer, diplomater m. fl. särskildt
uppräknade ämbetsmän kan konun-
Konseljsalen å Stockholms slott.
gen afskeda, när han finner det öfverensstämma med rikets bästa. Af
denna rättighet begagnar sig dock regeringen ytterst sällan -
ofta ej på årtionden.
Konungen är enligt urgammal svensk teori högste domare, men hans
domsrätt är uppdragen åt en högsta domstol. Endast om konungen
är i domstolen närvarande, hvilket icke plägar inträffa,
äger han två röster jämte utslagsröst. Vid lagförklaringar
inhämtas alltid konungens två röster. Konungen äger härjämte
benådningsrätt. Konungens högste ombudsman och åklagare kallas
justitieJcansler.
Till de kungliga prerogativen hör äfven att utdela adlig, friherrlig
och greflig värdighet. Denna rätt har numera nästan upphört att
utöfvas (sedan 1865 endast fem fall).
Konungen delar lagstiftningen med riksdagen och äger absolut veto,
hvilket dock mycket sällan kommer till utöfning. Dessutom har
konungen ett eget lagstiftningsområde, den s. k. administrativa
och ekonomiska lagstiftningen, omfattande icke blott instruktioner
eller stadgar för allmänna verk och inrättningar utan äfven lagar
för den allmänna hushållningen och näringarna, inom af praktiken
fastställda gränser.
* Det åttonde departementet (Jordbruksdepartementet) inrättades år
1900. Förut var (sedan år 1840) statsrådens antal tio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
