Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.3. Folklynne och sociala förhållanden - II.3.f. Bostäder, af stadsarkitekten F. Sundbärg, Landskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 II. DET SVENSKA FOLKET.
sparsammare, i andra sydsvenska äfvensom mellersta Sveriges städer,
medan de i de norrländska nästan saknas. Om de svenska städerna med
få undantag förefalla endast lätt berörda af det 16:e århundradet,
så hafva de däremot från de båda följande, och i synnerhet från
det l T:e, bevarat sina rikaste minnen. Särskildt gäller detta
Stockholm. - I stort sedt hafva dock såväl hufvudstaden som de
flesta landsortsstäderna en öfvervägande modern prägel. Det 19:e
seklets byggnader förekomma såsom regel, föregående epokers mera
såsom undantag. Orsakerna till detta faktum äro att söka dels i
krigens och eldens härjningar (underlättade af den öfvervägande
använda träkonstruktionen), dels äfven i ett öfverhandtagande,
mången gång våldsamt moderniseringsbegär.
Detta sistnämnda har fått ett verksamt understöd i de nya
regleringsplaner, som för ett par decennier sedan antogos för de
flesta svenska städer och hvilka i allmänhet äro uppgjorda efter
det kända schackbrädssystemet med föga hänsyn till bestående
förhållanden, samt i den gemensamma byggnadsstadgan för rikets
städer af år 1874. Bland bestämmelserna i denna stadga må anföras:
fixerandet af minimibredden för gata till 18 (undantagsvis 12)
meter, oafsedt obligatoriska bredare trädplanterade esplanader, af
husens maximihöjd till gatans bredd ökad med l 1/2 meter, med högst
fem våningar, af gårdsplans minimiareal till hälften (undantagsvis
tredjedelen) af den bebyggda, af boningsrums minimihöjd till 2’7
meter och dess golf höjd till O’3 meter öfver marken, o. s. v.
Genom det nya lagstadgade byggnadssättet, samt framför allt genom
vatten-och afloppsledningar, anlagda i de flesta städer, äfvensom
genom öfriga vidtagna åtgärder, har eldfaran betydligt reducerats
samt de hygieniska förhållandena nått en jämförelsevis hög grad
af fullkomning.
Mindre gynnsamt har resultatet af byggnadslagstiftningen och
stadsplanerna ställt sig i estetiskt afseende. I stället för
gamla pittoreska, mången gång historiska partier, som undanröjts,
ha uppstått nya schematiska och intresselösa. Emellertid har den
opposition, som från konstnärernas sida väckts mot det rådande
stadsbyggnadssystemet, redan i någon mån lyckats däri införa
allsidigare synpunkter och återväcka den historiska pieteten.
Äfven ekonomiskt har det lagstadgade spatiösa byggnadssättet visat
sig äfventyrligt genom markens och byggnadernas fördyrande. Helt
visst ligger häri en af orsakerna, hvarför byggnadsverksamheten i de
svenska städerna, de större som de mindre, kommit att - måhända i
ännu högre grad än annorstädes - afse icke bostäder för eget behof
utan för uthyrning i massa. Frånsedt de olägenheter, som alltid
vidlåda ett dylikt system, kunna dock de nyuppförda boningshusen
i allmänhet sägas fylla jämförelsevis höga anspråk på sundhet,
bekvämlighet och utstyrsel.
En arbetarfamilj i våra städer måste i regeln nöja sig med ett
(i gynnsammare fall två) rum och kök. Två rurn jämte kök blir
väl allt mindre sällsynt, åtminstone där hyrorna icke äro alltför
uppdrifna. Ofta uthyres dock därvid det ena rummet till ungkarlar;
ja, äfven lägenheter på ett rum och kök måste mången gång, särskildt
i Stockholm och andra större städer, delas med en hyresgäst i andra
hand, s. k. »inneboende». (För den verksamhet till förbättring af
arbetarnes bostadsförhållanden, som utöfvas af bostadsföreningar
och af industriidkare, redo-göres på annat ställe.) Medelklassen
i städerna bebor lägenheter om 3, 4 å 5 rum med kök. Hus med till
uthyrning afsedda lägenheter på 6 å 8 eller flera rum förekomma
ganska allmänt och anordnas numera med rätt stor komfort, mången
gång luxuöst samt ofta med gedigen arkitektur. Naturlig sten (kalk-
och sandsten af olika slag, hvarpå landet är rikt) kommer därvid
i regeln till användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
