Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.3. Folklynne och sociala förhållanden - II.3.a. Folklynne - II.3.b. Stånd och klasser, af amanuensen i Kommerskollegium fil. dr Theophil Andersson, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅND OCH KLASSER.
131
vårt samhällsskick, är densamma obestridligen tillstädes, men
den är dock icke fullt så utpräglad, st>m man kunde vänta, eller
ligger åtminstone mera i djupet än i öppen dag. A andra sidan är
den befarade stagnationen icke till finnandes alls - med undantag
möjligen för en viss social konservatism, som Sverige har gemensam
med England.
Att isoleringen alltså icke burit alla de frukter man kunde vänta
- hvarken af godo eller af ondo - förklaras utan tvifvel af det
hos svensken medfödda lifliga intresset för allt främmande, något
som står i närmaste samband med fantasifullheten i det svenska
lynnet. Detta intresse, som i alla tider gjort svensken böjd för att
öfverskatta hvad som kommer från främmande land men att underskatta
sitt eget, har i många fall varit ödesdigert för vårt folk och
hindrat en full utveckling af den svenska folkindividualiteten. Men å
andra sidan kan ej betviflas, att det är detta starka intresse för
allt mänskligt, som har räddat oss från kulturell förstening och
afvärjt de faror, som den långt drifna isoleringen annars kunnat
föra med sig.
. Och därför erbjuder Sveriges folk i våra dagar bilden af en
nian, som visserligen ännu icke hunnit till full utveckling af
sina djupaste anlag men dock, i stort sedt, förmått bevara både
den andliga och lekamliga hälsa, som äro den säkraste borgen för
en lång och lyckosam framtid.
Stånd och klasser.
Sveriges sociala historia är af ett betydande intresse därigenom,
att den visar en utveckling på rent germansk grund utan den påverkan
af romersk kultur och rättsuppfattning, som gjort sig så starkt
gällande på den europeiska kontinenten.
Det äldsta svenska samhället kände ej till någon annan rättslig
åtskillnad än mellan fria och trålar. Dock funnos redan nu
rika och mäktiga ätter, med ärftligt inflytande, en kärna
alltså, ur hvilken ett adelsstånd kunde utbildas. Ännu en annan
aristokrati uppstod, efter kristendomens införande, uti det katolska
prästerskapet, med dess fordran på en rättslig särställning. Under
det trettonde århundradet kristalliserade sig Sveriges sociala
förhållanden. Nu försvann den gamla träldomen, om den ock först
i början af följande århundrade fullständigt aflystes. Å andra
sidan blefvo nu de nya stånden i lag erkända. Den katolska kyrkans
organisation afslutades genom kyrkomötet i Skeninge år 1248, och
dess ämbetsmän och tjänare bildade därefter en rikt privilegierad
samhällsklass. Ungefär yrtio år senare skapades en rättsligen erkänd
världslig aristokrati, i det att en-hvar, som förband sig att å
egen bekostnad göra riket vapentjänst till häst, förklarades fri
från alla ordinarie skatter. Detta adelskap stod således egentligen
öppet för hvem som helst och utgjorde snarare en förmögenhets-
än en bördsaristokrati. Men tidens säregna förhållanden gjorde,
att börd och rikedom gemenli-gen sammanföllo, och i stort sedt
kunde det ärfliga adelsskapet redan nu anses grundadt. Ungefär
samtidigt började städerna afskilja sig såsom särskilda samhällen
med egen rättsförfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
