Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.2. Demografiska förhållanden. Det svenska språket, af docenten fil. dr O. von Friesen, Uppsala - II.2.k. Giftermålsfrekvensen - II.2.l. Föderskor och födda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Årstiden för äktenskapens ingående plägar förete karakteristiska
olikheter mellan olika länder. I Sverige ingingos under åren 1881/90
ända till 16.9 % af alla giftermålen under december, 14.4 % under
november och 13.2 under oktober, således i allt 44.5 % under årets
sista kvartal. På första kvartalet kommo däremot blott 14.i %. Dessa
olikheter voro i äldre tider än mer utpräglade och äro det ännu i
våra dagar mera på landsbygden än i städerna.
Äktenskapsfrekvensen har under de senaste årtiondena varit mycket
olika inom Sveriges olika landsdelar. Kartan å sid. 109 visar tydligt
den stora öfverlägsenheten hos Nordsverige, där skogsindustrien
medför rikliga arbetstillfällen och höga aflöningar, gentemot
Sydsverige, där i allmänhet jordbruket är hufvudnäringen.
<b>Föderskor och födda.</b<
Af tab. 4 framgår, att de lefvande föddas antal, som åren 1751/75
uppgick till 34.44 o/oo årligen af folkmängden, därefter nästan
oafbrutet nedgått och åren 1876/1900 blott utgjort omkring 28.76 o/oo.
Att häraf sluta sig till en minskning af den äktenskaplig fruktsamheten är dock med säkerhet oriktigt. Af tab. 19 framgår, att
under åren 1751/1800 mot hvarje tusental gifta kvinnor i åldern 15/45
år i årligt medeltal svarade 294 med äkta barn nedkomna föderskor;
för åren 1851/1900 blifver medeltalet omkring 292, hvilket ju är
nästan enahanda. Att de föddas antal öfver hufvud minskats beror
alltså endast å aftagandet af äktenskapsfrekvensen.
TAB. 19. Relativa antalet barnaföderskor.[1]
I medeltal
för åren
1751/75 ......
1776/00 ......
1801/25 ......
1826/50 ......
1851/75 ......
1876/95 ......
1886/95 ......
På 1 mill. inb.
Kvinnor,
20/45 år.
189,729
191,676
188,107
179,655
183,176
171,471
169,891
Föderskor
34,783
33,479
33,246
32,183
32,346
29,333
28,445
Föderskor
o/oo.
183.3
174.7
176.7
179.1
176.6
171.1
167.4
På 1 mill. inb.
Gifta
kvinnor,
15/45 år.
113,637
110,416
108,858
103,974
99,087
90,418
89,675
Föderskor
med äkta
barn.
33,872
32,017
30,967
29,725
29,188
26,309
25,471
Föderskor
o/oo.
298.3
290.0
284.5
285.9
294.6
291.0
284.0
På 1 mill. inb.
Ej gifta
kvinnor,
20/45 år.
77,946
82,909
80,457
76,366
84,543
81,549
80,692
Föderskor
med oäkta
barn.
911
1,462
2,279
2,458
3,158
3,024
2,974
Föderskor
o/oo.
11.7
17.6
28.3
32.2
37.4
37.1
36.9
Medeltalet för Västeuropa är omkring 270 o/oo, men om Frankrike
frånräknas, omkring 290 o/oo. Fruktsamheten i Sverige är alltså
ungefärligen normal. Erinrar man sig, att äktenskapen hos oss
ingås senare än annorstädes, så blifver slutsatsen snarast, att
fruktsamheten i Sverige är något högre än i flertalet andra länder;
särskildt gäller detta om de mera framskridna åldrarna.
I tab. 20 lämnas en historisk öfversikt af födelsernas numerär och
fruktsamheten inom olika åldrar – i sitt slag den enda som af något
lands befolkningsstatistik kan åstadkommas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
