Sveriges land och folk / 9 (1901) Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.1. Ytbildning och vattensystem. Af docenten fil. dr Gunnar Andersson, Stockholm - I.1.a. Öfre Sveriges högland och fjällområde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

material, hafva kunnat ända till våra dagar behålla de djärfva
former, som man vanligen förbinder med tanken på högfjällen;
så är fallet med Sylarne i södra Jämtland samt Sarjekfjällen,
Kebnekaise o. a. i det nordliga Lappland. — En annan egenhet hos våra
fjälltrakter är, att de genomskäras af stora, djupa floddalar, som
uppdela bergskedjan i skilda fjällmassiv, hvilkas fulla samhörighet
det varit de senaste årtiondenas geologiska forskning förbehållet
att ådagalägga. En anmärkningsvärd olikhet mellan dalarna på den
svenska och norska sidan af bergskedjan är, att å den förra vida
dalar sakta höja sig mot vattendelaren, medan å den norska sidan
smala och djupa dalar inom några få mil föra ned till hafvet.

Sjön Anjan i Jämtland med Anjeskutan i bakgrunden.

De mest betydande af våra fjällpartier äro följande, från norr
till söder räknadt. Kebnekaise-partiet, söder om Torne träsk, inom
hvilken Kebnekaise själf tronar såsom Sveriges högsta bergstopp,
2,135 m. öfver hafvet. Nästan samma höjd når Kaskasatjåcko, med
2,093 m. Söder om Lule älfs öfre hufvuddal möta de talrika toppar,
som gruppera sig kring Sarjek-, Ålkas- och Pårtefjällen och inom
hvilka vi möta Sveriges kanske mest storartade fjällvärld, rik på
talrika stora glaciärer och svårbestigbara toppar, bland hvilka
Sarjektjåcko, 2,125 m., Ålkasfjället, 2,010 m., Skuorkas högsta
topp, 2,019 m., Pellorippe, 2,025 m., och Tjäura, 2,042 m. Såsom
så ofta inom kedjebergen förefinnes äfven här en anmärkningsvärd
öfverensstämmelse mellan de högsta topparnas höjd, något som hänvisar
på ett gemensamt ursprung. Mot väster sänka sig fjällen något,
och det länge såsom Sveriges högsta topp ansedda Sulitelma,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>