Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena, 1805-1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
representationen, som kunde finnas erforderliga, de privilegier, som borde bibehållas eller afskaffas, o. s. v.
I början af December uppgjordes en plan att i parken vid Haga bemäktiga sig konungens person, då han en morgon från detta lustslott, der han vanligen tillbragte nätterna, reste in till staden; men denna plan fans dock allt för vågad att bringas till verkställighet. Järta satte sig ock emot hvarje våldsamt förfarande och sökte åstadkomma en förändring i så väl styrelseformen som styrelsepersonalen genom att söka öfvertala alla innehafvarne af de vigtigare embetena att samtidigt nedlägga sina embeten, så framt ej konungen medgaf ständernas sammankallande och en ändring i regeringssystemet. Han var öfvertygad, att, om embetsmännen verkligen toge detta steg, skulle konungen blifva tvungen antingen att göra afseende å de gjorda föreställningarna eller ock verkställa ett beslut, hvarom han vid några tillfällen talat, att afsäga sig kronan till förmån för sin son.
Vid denna tid infann sig löjtnanten Gripenwald såsom ombud för de missnöjde bland trupperna å Åland och stälde sig i beröring med friherre Jakob Cederström, på hvars uppmaning Armfelt, som ännu vistades i ett slags civil arrest på Nynäs i Södermanland, lofvade anföra dessa trupper så snart de hunnit till Grisslehamn, derest de reste sig emot konungen. Sedermera kort före Juli infann sig, såsom ett ytterligare ombud för trupperna på Åland, friherre Henning Wrangel, med uppdrag dels att öfvertala Armfelt att redan på Åland sätta sig i spetsen för de upproriske, dels uppmuntra partiet i hufvudstaden att bemäktiga sig konungens person, med försäkran att den åländska fördelningen genast skulle sätta sig i rörelse för att understödja företaget. Då Wrangel den 22 December ankom till hufvudstaden, fann han här sinnena i största jäsning, men Armfelt gjorde åtskilliga svårigheter och fordrade, såsom vilkor för sin medverkan, att ej behöfva resa till Åland; att åländska fördelningen ej skulle sätta sig i rörelse förr, än isarne blefvo säkra; att man genom ett sändebud borde göra sig försäkrad om Frankrikes bistånd och genom denna makt förskaffa sig stillestånd med grannarne, samt att man skulle bemäktiga sig konungens person utan att antasta hans lif.
Då det således för de missnöjde icke velat rätt lyckas att få Armfelt till ledare af resningen, vände de i stället sina förhoppningar till Adlercreutz, som infann sig i hufvudstaden de första dagarna af Jan. 1809. Den förste bland de sammansvurne, som vände sig till honom, var Björnstjerna, och ehuru Adlercreutz då ej syntes obenägen att biträda deras företag samt särskildt bad att få tala med någon af officerarne från Åland, visade han sig dock sedermera emot Wrangel mera tillbakadragen, samt yrkade i synnerhet på nödvändigheten att göra sig försäkrad om de högre embetsmannens bifall och medverkan.
De sammansvurne blefvo emellertid alltmera otålige att bringa sin plan till verkställighet, och den 25 Januari tillstälde Wrangel, Cederström och Björnstjerna en middag på värdshuset Mon Bijou vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
