Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De yttre förhållandena, 1792-1796
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver österrikarne och preussarne. Inom Frankrike hade partistriderna fortfarit, men Robespierre efter hand blifvit Frankrikes mäktigaste man, till dess nya hvälfningar i slutet af Juli 1794 beröfvade honom det välde han utöfvat, och han sjelf med ett stort antal af sina anhängare fick undergå det öde, hvilket han förut beredt så många andra. Härmed upphörde den egentliga skräckregeringen i Frankrike och dess styrelse började nu antaga ett mildare skaplynne. Tillika hade fälttåget 1794 varit för Frankrikes härar under Pichegru och Jourdan i hög grad segerrikt samt slutat med eröfringen af den nederländska republikens område i Januari 1795.
När underrättelsen om denna eröfring kom till Stockholm, fick Stael hertigens befallning att ofördröjligen resa till Paris, för att med den segerrika franska republiken inleda underhandlingar om ett fördrag, som kunde sätta Sverige i stånd att upprätthålla sin neutralitet och motstå ett anfall från Ryssland. Vid samma tid erhöll också Sveriges sändebud i Konstantinopel Muradgea d’Ohsson befallning att börja underhandlingar om subsidier från turkiska regeringen.
I Basel fick Stael underrättelse, att Preussen, utmattadt af det med så ringa framgång mot Frankrike förda kriget, börjat fredsunderhandlingar, hvarföre han påskyndade sin resa till Paris, för att der inträffa, innan antalet af Frankrikes fiender var minskadt. Han anlände dit i början af Mars 1795 och blef vänligt mottagen, men kunde till en början ingenting uträtta, emedan man gifvit honom föreskrifter att icke erkänna republiken, innan Sveriges anspråk på ersättning af sina kostnader för neutralitetens upprätthållande blifvit uppfylda. Franska republikens maktställning var dock nu sådan, att man icke på långt när fäste den vigt vid Sveriges vänskap, som man här förmodade, och för att ej blifva afvisad med oförrättadt ärende aflemnade Stael den 23 April inför konventet sitt kreditiv såsom konungens af Sverige ambassadör hos republiken.
Kort efter Staels ankomst till Paris hade ock det franska välfärdsutskottet hitsändt Rivals såsom fransk minister i Sverige, dit han ankom i medlet af Mars; men man ville då icke erkänna honom såsom offentligt sändebud. Han visade sig dock ej stött häröfver, men var deremot alldeles omedgörlig, när det gälde frågan om subsidier, och förklarade slutligen öppet, att han blifvit hitsänd endast för att öfvervaka polska frågans lösning. Man hade nemligen i Frankrike uppgjort en plan för Polens återupprättande, hvartill man påräknade Sveriges och Turkiets biträde, hvarföre ock förre franska sändebudet i Sverige Verninac afgick till Konstantinopel på samma gång som Rivals till Stockholm.
Dessa förhållanden inverkade äfven på Staels underhandlingar i Paris. Man var visserligen böjd för ett förbund med Sverige och villig att understödja det med subsidier, men fordrade då också Sveriges biträde till Polens återställande, hvaremot man icke visade någon håg att köpa endast neutralitet å Sveriges sida, så mycket mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
