Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf IV Adolfs regering. Början af förmyndarestyrelsen, 1792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i rådkammaren och öfvervara alla öfverläggningar derstädes, men egde icke sjelf yttra sin mening. När han fylt 21 år, egde han sjelf sammankalla rikets råd och kollegier samt skulle i deras närvaro afgifva sin konungaförsäkran och öfvertaga riksstyrelsen. Under minderårigheten skulle förmyndaren icke sammankalla rikets ständer, så vida ej högst oförmodade omständigheter gjorde sådant oundvikligt.
Genom tillägget af den 2 Juni 1789 bekräftades hertig Carls egenskap af den omyndige konungens förmyndare med all kunglig makt, sådan den blifvit stadgad genom förenings- och säkerhetsakten den 21 Februari 1789, regeringsformen den 21 Augusti 1772 och testamentet af den 19 Maj 1780. Dock egde hertigen icke utnämna någon till rikets råd eller sammankalla rikets ständer eller skilja någon från sin befattning hos den unge konungen eller från hof-embete. En gång hvarje år skulle den unge konungen vid öppna dörrar examineras i sina studier. Med ändring af 1780 års testamente förklarades han nu myndig vid 18 års ålder och skulle då sjelf öfvertaga riksstyrelsen. När han fylt 17 år, borde förmyndaren åt honom utvälja en brud och låta giftermålet skyndsamligen fullborda.
Genom båda dessa handlingar hade således hertigen blifvit förordnad att ensam föra riksstyrelsen under sin brorsons minderårighet; men på sin dödsbädd hade Gustaf III gjort ett ytterligare tillägg i sitt testamente af följande lydelse: »Hans Maj:ts sista vilja är, att styrelsen under hans sons minderårighet blir sådan, som den nu är, och att kronprinsen blir utropad till konung på ögonblicket och myndig vid 18 års ålder». Detta tillägg var dock undertecknadt endast af statssekreteraren Elis Schröderheim. Konungen hade försökt teckna sitt namn, men knappast begynnelsebokstafven deraf var läslig.
Sedan alla tre handlingarna blifvit upplästa, anmärkte hertigen, att det sista förordnandet blefve omöjligt att noggrant följa, emedan regeringen under konungens sjukdom haft en särskild instruktion, enligt hvilken flera grenar af styrelsen blifvit förbehållna konungen personligen, hvilka således skulle råka i overksamhet, om regeringen skulle fortfarande utöfvas enligt denna instruktion. Hertigen frågade derföre riksdrotsen, om detta sista dokument, med en knappt läslig namnteckning, kunde vara lagligen giltigt och omintetgöra det i fullt laga ordning upprättade testamentet, hvartill riksdrotsen svarade, att enligt svensk lag borde hvarje testamente vara bevittnadt af minst två personer, hvilket ej var förhållandet med detta testamentes-tillägg, som endast hade Schröderheims underskrift. Då förklarade hertigen, att han ej kunde erkänna annat testamente än det af 1780, med tillägget af 1789, samt att det nu företedda tillägget ej kunde afse annat än den konselj konungen velat gifva honom såsom regent. Denna konungens önskan ville hertigen så mycket hellre uppfylla, som den öfverensstämde med hertigens egen afsigt, hvarföre han ock nu befalte uppsättande af en handling, i hvilken han förband sig att såsom permanent konselj under minderårigheten bibehålla samma personer, som utgjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
