Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och i träffningen vid Anclamer-Fehr. Följande året bestyrde han om landthärens öfverförande till Rügen, och tjenstgjorde för öfrigt såsom adjutant hos dåvarande generalen grefve Axel von Fersen samt utmärkte sig vid flera tillfällen. År 1761 blef han kapiten vid arméns flotta och stod nu under Augustin Ehrensvärds ledning, såsom hvars lärjunge han sedermera alltid betraktade sig, blef major 1762, företog 1766 en utrikes resa för att taga närmare kännedom om andra länders flottor, befordrades till öfverstelöjtnant 1770, tog en verksam del i Gustaf III:s statshvälfning, såsom i berättelsen om denna är visadt, blef derefter i September 1772 öfverste i armén och ännu samma år öfverste vid arméns flotta, var tillika öfverste för Nylands infanteriregemente ären 1775—1780, blef generalmajor 1780 och några veckor derefter i Juni samma år generalamiral. Såsom sådan gaf han, biträdd af Chapman, som på hans framställning förordnades till varfschef i Carlskrona, svenska flottan ett helt nytt skick, men måste härför utstå svåra strider med riksrådet Falkengreen och de öfrige anhängarne af det gamla systemet, hvilka ogillade och ihärdigt motarbetade Trolles och Chapmans nyheter samt en tid äfven hade fått storamiralen hertig Carl på sin sida. Trolles öfverlägsna förmåga, hans säkra blick, som såg allting i stort, hans ovanliga drift och företagsamhet besegrade dock slutligen alla hinder, han understöddes äfven af konungens förtroende och inom några få år uträttades för svenska flottan ojemförligt mera än förut under flera årtionden. Trolle var tillika djupt invigd i Gustaf III:s plan att genom en med flottan verkstäld landstigning på Seland eröfra Norge och hade häri en särskild anledning att ytterligare påskynda svenska flottans nya organisation. Han fick dock ej länge egna sig åt detta vigtiga värf, ty han afled redan den 12 Mars 1784. Statssekreteraren för krigsärendena J. G. von Carlson reste genast ned till Carlskrona och skref derifrån till konungen, som då var i Rom: »Jag kan icke skildra hvilken bestörtning generalamiralens död förorsakat i Carlskrona. Han är af alla sörjd som en far af sina barn, och alla i hela landet, som jag genomrest, till och med allmogen, fälla tårar öfver denna händelse. Amiral Chapman gråter som ett barn». Trolles bild uppstäldes i mönstersalen uti Carlskrona och amiralitetet lät prägla en minnespenning öfver honom. Schröderheim yttrar om honom: »Generalamiralen Trolle var en värdig elev af den store Ehrensvärd. Han var öppen, uppriktig, genereux, såg sakerna i stort, allvarsam, men belefvad. Hans embetsförvaltning gjorde honom heder och ökade tillika konungens både makt och anseende. Han hade en makalös drift, redigt begrepp, kunskaper och erfarenhet.»
Fredrik Henrik af Chapman, Trolles verksamma biträde vid omdaningen af Sveriges flotta, var född i Göteborg i September 1721. Hans far, Thomas Chapman, son af en landtbrukare i Yorkshire, hade 1715 flyttat till Sverige och slutligen blifvit major vid flottans eskader i Göteborg. Sonen egnade sig tidigt åt skeppsbyggeri och hade redan vid 19 års ålder byggt ett större handelsfartyg. Inseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
