Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller Det underjordiska bränvinsbränneriet», komedi med sång i 3 akter, 1776, gifven öfver 50 gånger, »Finkels parentationsakt», prolog till näst föregående stycke, 1777, samt »Tillfället gör tjufven», lyrisk komedi i 2 akter, som i April 1783 uppfördes första gången å Ulriksdals slott inför den kungliga familjen och spelades af personer tillhörande hofvet, med undantag af Bellman, som utförde Marktschreierns parti, hvilket äfven var af honom skrifvet. Detta stycke har sedermera gifvits öfver 200 gånger och varit ett af de mest omtyckta svenska skådespel. Författarskapet dertill är dock omtvistadt. Gunstlingen Armfelt gälde länge såsom dess författare, hvarpå ock Kellgrens bekanta »Till en förnäm herre, som skrifvit ett teaterstycke» anspelar; men i en senare tid har man påstått Armfelt hafva bestält det af Hallman, för att äfven såsom vitterhetsidkare och teaterförfattare behaga konungen. En ännu senare utredning[1] har likväl återgifvit Armfelt äran af författarskapet. Onekligen är det högst olika Hallmans öfriga stycken, hvilka det vida öfvergår både genom en finare ton och en renare komik, fri från de burleska öfverdrifterna i Hallmans öfriga skapelser.
Olof Kexél var i November 1748 född i Kalmar, der fadern Petrus Kexhelius var adjunkt vid domkyrkan. Efter föregången undervisning i Kalmar skola och vid Upsala akademi anstäldes han 1768 i kommersekollegium och började med detsamma sin författareverksamhet. Redan 1768 utgaf han en samling roande strögods under titel »Nya småsaker till nöje och tidsfördrif», samt begynte utgifvandet af en tidning, »Hatten», hvaraf 11 nummer utkommo till Maj 1769, då den måst upphöra i följd deraf, att utgifvaren blifvit för en flygskrift, »Prestmannaöde i Sverige», i hvilken han tillåtit sig »hårda och ogrundade tillmälen mot tidens presterskap i gemen och obehöriga tillvitelser emot öfriga medborgare i riket», af Svea hofrätt dömd att böta 300 d. s. Tillika blef han tilltalad för en annan politisk flygskrift, »Bref till en utländning om Mössornas ursprung och uppförande intill närvarande tid», och dömd af samma hofrätt till nya 300 d. s. böter. Till dessa missöden kom ytterligare, att en i Stockholm varande boktryckare, Momma, som aflockat Kexél borgensförbindelser för betydande penningesummor och äfven skall öfvertalat honom att åtaga sig författareansvar för de båda bötfälda skrifterna, författade af helt annan person, vid denna tid rymde från Stockholm, och då Kexél nu antastades så väl för böterna som för sina borgensförbindelser, hade han ingen annan utväg än att äfven sjelf begifva sig ur riket. Med en svensk sjökapten kom han till Portugal 1769 och dröjde der till dess Gustaf III:s statshvälfning tryggade honom för Mössornas hämnd, då han återkom till fäderneslandet 1773 och antogs till »ordonateur» vid kungliga teatern, hvilken befattning synes varit föga känd, ty under en rättegång, hvarför Kexél i allmänhet tyckes haft lätt att utsätta sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
