Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett Ode öfver samma ämne, hvilket han »bråkat med» och hvilket sedan upplästes vid svenska akademiens sammankomst den 27 Maj 1786. Detta af Kellgren hopbråkade »Ode öfver poemet Dagens stunder» står dock vida öfver Leopolds, hvaremot dennes »Häfdernas röst», uppläst i svenska akademien den 24 Januari 1789 och således kort före detta års märkvärdiga riksdag, så hänförde Kellgren, att han skref till Leopold och beklagade sig att blifva af denne öfverträffad i hvad slag och hvad ton han än må välja, tilläggande: »Jag vill påminna mig, att Sverige fordom egt en skald Einar, med tillnamnet Skaldaspiller, emedan han förspilde alla sina föregångares och medtäflares reputation. Det var ett naivt språk, den gamla götiskan. Herr kongl. sekreteraren har gjort, att ordet bör upplifvas.» Kellgren, som påstod sig vara så »dum i påhitt af artigheter», visade här huru mycket han i detta hänseende gjort sig sjelf orätt.
En annan dikt af Leopold, som mottogs med stort bifall, var hans ode »Öfver begäret till ett odödligt namn», som upplästes vid svenska akademiens högtidsdag 1790, och den 16 Mars detta år gafs för första gången hans sorgespel Oden, som väckte den lifligaste beundran och ur hvilket, likasom ur Kellgrens Gustaf Wasa, man ofta hörde den tidens vitterhetsälskare uppläsa ur minnet långa stycken. Förut hade Leopold satt konungens utkast till operan Frigga i vers 1787, kort efter det Kellgren fulländat Gustaf Wasa, så att äfven här täflade de båda skalderne; men de täflade ock nu i att göra hvarandra rättvisa, och i den strid, som mot slutet af året 1791 uppstod mellan Kellgren och Thorild, kämpade Leopold troget vid den förres sida och deltog i striden ännu lifligare än han. Den var ännu icke utkämpad vid Gustaf III:s död, hvilken i flera hänseenden inverkade pä Leopolds samhällsställning och äfven på hans litterära verksamhet, till hvilken vi få flera tillfällen att återkomma.
Mot slutet af Gustaf III:s regering uppträdde Anna Maria Lenngren, men var ännu föga känd, och hennes vittra verksamhet tillhör mera egentligt nästa tidskifte.
Skalder af mindre betydenhet, tillhörande den akademiska riktningen under Gustaf III:s tidehvarf, voro: Gustaf Regnér, född i Östergötland 1748, anstäld i kansli-kollegium 1774, ledamot af vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien 1805, expeditionssekreterare 1809, död 1819; utgifvare af »Svenska Parnassen» för åren 1784—1786, redaktör af Post- och Inrikes Tidningar 1784—1819; författare till »Vitterhets-Nöjen», 2 delar, 1814, 1817, med flera, men dock mest bekant genom sin mycket begagnade skolbok »Första begreppen af de nödigaste vetenskaperna», hvaraf första upplagan utkom 1780 och som sedermera erhållit många nya; Abraham Niklas Clewberg, född i Åbo 1754, docent i fysik och litteraturhistoria vid Åbo akademi 1772, bibliotekarie derstädes 1780, kallad af Gustaf III, sedan han genom ett »Sorgetal» på vers öfver Lovisa Ulrika 1782 väckt stor uppmärksamhet, till Stockholm samt förordnad till andre direktör vid kongl. teatern och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
