Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första platsen utan lottning. De öfriga intogo sina i följande ordning: riksrådet grefve Carl Fredrik Scheffer, biskopen i Lund Olof Celsius, konungens handsekreterare Johan Henrik Kellgren, riksrådet grefve Mathias van Hermanson, biskopen i Göteborg Johan Wingård, riksrådet och fältmarskalken grefve Fredrik Axel von Fersen, öfverste kammarjunkaren grefve Johan Gabriel Oxenstierna, riksantiqvarien, konungens handsekreterare Gudmund Göran Adlerbeth, kammarrådet Anders af Botin, kanslirådet Nils von Rosenstein, statssekreteraren Elis Schröderheim och kanslirådet grefve Gustaf Fredrik Gyllenborg. De fem återstående platserna tillsattes medelst val af de tretton, hvilka dertill utsågo konungens gunstling, öfverste kammarjunkaren friherre Gustaf Maurits Armfelt, lektorn i Hernösand Carl Gustaf Nordin, bibliotekarien Carl Gustaf Leopold, rektorn vid storskolan i Stockholm Johan Murberg och extra kanslisten i utrikes expeditionen Nils Lorens Sjöberg.
Det första pris, den nya akademien utdelade, tillföll konungen sjelf för ett äreminne öfver Lennart Torstensson, hvilket han till akademien insändt utan att gifva någon bland ledamöterne förtroende deraf. De yttrade ock sina omdömen derom ganska öppet och Botins skall varit rätt skarpt, men alla förenade sig dock att anse det förtjent af akademiens stora pris, hvarefter man i tidningarne uppmanade författaren att gifva sig tillkänna och mottaga akademiens anmärkningar. Det skedde under ett antaget namn, och anmärkningarna innehöllo i synnerhet, att flera talesätt och meningar vore nog fransyska och vikande från svenska språkets art. Konungens egenhändiga koncept till äreminnet finnes ännu i behåll, så väl som det till akademien inlemnade renskrifna exemplaret, med flera ändringar af hans egen hand, i anledning af akademiens anmärkningar. Ännu vid akademiens högtidsdag den 20 December hade han ej gifvit sig tillkänna, men gjorde det sedermera och mottog belöningsmedaljen vid en af akademiens enskilda sammankomster, då den af direktören för tillfället, Kellgren, till honom öfverlemnades med ett tal, hvarpå han svarade med några enkla ord.
Under utöfningen af den nya akademiens verksamhet blef den riktning af vår vitterhet, som begynts af Dalin och som omfattats af akademiens första ledamöter, mer och mer den öfvervägande och fick äfven efter akademien namn af den akademiska. Endast några få vitterhetsidkare gingo sin särskilda bana oberoende af den akademiska riktningen, och till dem skola vi återkomma, sedan vi först omnämnt några de mest framstående bland akademisterne.
Bland dem, som under Gustaf III:s regering behandlat svenska skaldekonsten i den akademiska riktningen, böra i främsta rummet nämnas grefvarne Creutz och Gyllenborg, båda tillhörande Dalins och fru Nordenflychts vittra skola, som sedermera öfvergick i den akademiska, hvarföre ock båda kunna betraktas såsom bildande öfvergången från vitterheten under frihetstiden till den under det nya tidskiftet.
Gustaf Filip Creutz, son till majoren grefve Carl Gustaf Creutz, var född i Finland 1731 och blef, efter slutade studier vid Åbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
