- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
282

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och undervisningsväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konungens vid presterliga befordringar mest anlitade förtroendemän lemnar icke så liten ledning för bedömandet, huru då tillgick med dessa befordringar, hvilka egenskaper man företrädesvis fordrade hos en biskop och hvilket skrifsätt man ansåg sig kunna begagna till konungen, äfven vid afgifvandet af infordrade embets-yttranden. Gustaf III:s embetsmän tyckas icke mindre än han sjelf hafva omfattat den Voltaireska regeln, att »alla skrifarter äro goda, utom den tråkiga».

Superintendenterne i Carlstad, Hernösand och Visby blefvo 1772 förklarade för biskopar, hvarföre ock d. v. superintendenten Göran Clas Schröder nu blef den förste biskopen i Carlstad, men afled redan i Januari 1773 och fick till efterträdare Daniel Herveghr, hvilken varit ledamot af presteståndet under riksdagarne 1769 och 1771 samt blef det sedermera under de båda nästföljande och under 1786 års riksdag, jemte Olof Celsius, ansågs tillhöra oppositionen. Han var för öfrigt känd såsom god både mekaniker och predikant, utmärkte sig i bibelkommissionen, af hvilken han var ledamot, såsom kunnig filolog, hade äfven goda musikaliska kunskaper och var mycket bevandrad i vitterheten. Han dog i September 1787 och efterträddes af Herman Schröderheim, en yngre broder till statssekreteraren, genom hvars inflytande han erhöll inkomsterna af icke mindre än nio särskilda församlingar, öfver hvilka han hade »herdavården», jemte styrelsen af sitt stift, och borde derföre vara väl både sysselsatt och — försörjd. Han afled i November 1802.

I Hernösand blef Olof Kjörning den förste biskopen 1772 och efterträddes 1778 af Erik Hesselgren, som förestod detta stift till sin död i December 1803.

I Visby var Gabriel Timotheus Lütkeman den förste biskopen sedan 1772, fick 1788 Gustaf III:s förordnande att förestå landshöfdinge-embetet på Gotland under inträffad ledighet, hvilket troligen utgör enda exemplet på en sådan förening af verldslig och andelig myndighet inom Sverige allt sedan medeltiden, samt afled i Mars 1795.

*



Den nära beröringen mellan kyrkan och läroverken fortfor äfven under Gustaf III:s regering. I den nya författningen om hvad som borde iakttagas vid prestsysslors besättande, af den 21 Augusti 1786, fästes stor vigt vid lärda meriter. Akademieadjunkter, 8 de äldste docenterne vid Upsala samt 4 de äldste vid hvardera af Åbo och Lunds akademier, äfvensom de vid gymnasier och skolor tjenstgörande lärare, tillerkändes rätt att vid presterliga befordringar räkna dubbla tjensteår, och i allmänhet betraktades presterlig befordran såsom ett slags pensionering af lärare vid akademierna och elementarläroverken.

Gustaf III visade redan såsom kronprins ett lifligt intresse för kanslersbefattningen vid Upsala akademi, hvilken ständerna tillåtit honom öfvertaga. Då ständernas stora deputation i sitt »betänkande om orsakerna till våra goda lagars elaka verkställighet», af den 15 Augusti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free