- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
248

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen och riksstånden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en stor heder och märkeligt gagn». Till alla tjenster skulle endast skicklighet och erfarenhet föra, utan afseende på gunst eller födsel, då de ej med skicklighet förknippade finnas. Med erkebiskops, biskops och superintendents val skulle förhållas efter vanligheten och konungen ega utnämna en af de tre, som af vederbörande blifvit honom föreslagne. Med kyrkoherdes tillsättande skulle förhållas efter 1720 års regeringsform och sedermera stadfästade författningar. Förtroendesysslor, hvilkas innehafvare konungen egde efter godtfinnande till- och afsätta, innehade öfverståthållaren i Stockholm, kaptenlöjtnanten, löjtnanterne och qvartermästaren vid drabantkåren, öfverstarne vid lifgardet, lifregementet, lifdragonerne och artilleriet, öfverstlöjtnanterne vid lifgardet och artilleriet, generaladjutanterne samt kommendanterne i gränsfästningarna.

Konungen allena egde upphöja välförtjente män i adligt stånd; »men som uti Sverige är stor myckenhet af adel, så lärer kongl. maj:t vara så nådig och inskränka detta antal till 150, hvilka nya ätter adeln ej kan vägra introduktion». Likaledes kunde introduktion ej vägras för dem, hvilka konungen ville benåda med grefligt och friherrligt stånd.

Krigsmakten till lands och sjös skulle aflägga tro- och huldhetsed åt kongl. maj:t, riket och ständerna efter faststäldt formulär. Indelningsverket skulle förblifva orubbadt och derom ingångna kontrakt ej kunna ändras utan af konung och ständer samfäldt. Konungen allena hade högsta befälet öfver rikets hela krigsmakt, hvilken icke finge till större eller mindre del uppbådas utan hans befallning, utom i händelse af oförmodadt infall af rikets fiende, då det genast borde till kongl. maj:t inberättas. Arméns pensionskassa skulle förvaltas af krigsbefälets fullmäktige. »Ej må konungen krig och örlig göra utan riksens ständers ja och samtycke.»

Konungen allena egde draga försorg om de tyska provinserna, att de styrdes enligt tyska rikets lagar, deras välfångna privilegier och westfaliska fredens innehåll.

Konungens hof skulle stå under hans enskilda disposition och dess chef, riksmarskalken, vara en af riksens råd.

Svensk prins skulle vara myndig vid 21 års ålder, men ej få gifta sig utan konungens vetskap och samtycke. »Bryter han deremot, vare ansedd efter Sveriges lag och barnen arflösa.» Ingen svensk prins skulle få hafva lifgeding eller generalguvernement, utan endast underhåll i penningar. Med titlar af hertigdömen kunde prinsarne hedras, dock utan rättighet på de provinser, hvarå titeln lydde. Kronprins, den regerande konungens äldste son eller sonson, skulle vid 18 års ålder inträda i rådkammaren.

Under konungens sjukdom eller frånvaro skulle regeringen föras af de riksråd, han dertill förordnar; men, i händelse han ej hunne sådant förordnande meddela, skulle konungens myndighet i alla ärenden, som fordra skyndsam åtgärd, utöfvas af de fyra äldsta riksråden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free