Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska kriget 1789, 1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medan detta föreföll hade konungen och Meijerfelt den 18 Maj anfallit fiendens ställning vid Högfors och efter en häftig strid derifrån fördrifvit honom. Till belöning för det han i denna strid utmärkt sig blef Meijerfelt från generallöjtnant befordrad till general. Den 19 framträngde konungen och Meijerfelt till Sakala, en mil från Fredrikshamn, men återvände den 20 till Wiikala, der han fick veta Kaulbars’ återtåg och Michelsons ankomst med 4,000 man. Han ansåg sig då ej längre kunna qvarstanna på östra elfstranden, utan afgick den 21 till Anjala och den 22 till Werelä, der ryssarne samma dag drefvos tillbaka öfver elfven.
Genom Kaulbars’ reträtt hade konungen med hufvudstyrkan råkat i icke liten fara, hvaraf det hastiga återtåget till Anjala och Werelä föranleddes; men nu blef Kaulbars, ehuru på det hela oskyldig till hvad som förelupit, emedan han varit allt för illa understödd, stäld för krigsrätt och, för det han emot order vikit undan utan att göra fienden tillbörligt motstånd, den 17 September dömd att arkebuseras, hvilken dom dock af konungen mildrades till förlust af tjensten, med bibehållande af lönen.
Åtskilliga förändringar skedde nu i befälet: under Meijerfelt stäldes trupperna vid Werelä, omkring 3,000 man, och i hans ställe fick Siegroth befälet vid Kymmenegård, dit konungen den 27 Juli flyttade sitt högqvarter från Werelä. Öfverste Pauli hade den 23 Juli fått befäl öfver 2,000 man vid Anjala, hvilket befäl likväl den 16 Augusti öfvertogs af generallöjtnant Platen, som efter hand förstärktes till 3,000 man. Vid Anjala och Werelä anlade ryssarne batterier, hvarifrån de besköto den svenska ställningen och äfven gjorde några försök att öfvergå elfven, hvilka dock misslyckades. Under loppet af Augusti öfverkommo från Sverige 4,000 man, med hvilka Meijerfelts fördelning förstärktes till 4,000, Platens till 4,500 och Siegroths till 6,000 man.
I Savolaks hade emellertid öfverste Stedingk kämpat modigt och lyckligt. Knappt hade Michelson dragit sig tillbaka, förr än Stedingk började gå anfallsvis till väga. Natten till den 21 Juli kringgick han med 1,100 man ryske generalen Schultz, som med 1,000 man stod vid Parkumäki, medan 500 man af hans styrka stannat vid Piuko pass. Vid båda ställningarna blef han öfverrumplad, förlorade 650 man, 2 fanor, hela sitt artilleri och sin tross, hvaremot svenskarnes förlust uppgick till endast 186 man. För denna sin seger vid Parkumäki blef Stedingk befordrad till generalmajor. Sedermera gjordes åtskilliga försök att fördrifva fienden från Puumala, hvarifrån hela inomskärsleden mellan Nyslott och Villmanstrand beherskades; men dessa försök lyckades lika litet som, å andra sidan, ett af ryske generalmajoren Korsakow, som i befälet efterträdt Schultz, emot svenskarnes ställning vid Säminge, der Stedingk efter striden vid Parkumäki stannat med sin hufvudstyrka. I början af November gick brigaden i vinterqvarter.
Svenska hufvudstyrkan hade under loppet af Augusti månad ifrigt sysselsatt sig med befästandet af de trenne punkterna Högfors, Anjala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
