Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De yttre förhållandena, 1779-1786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yrkade ifrigt på företagets uppskjutande till våren. Äfven Toll rådfrågades, och resultatet af de gemensamma öfverläggningarna blef, att krigsföretaget instäldes för det löpande året, dock utan att planen uppgafs, hvarföre ock rustningarna skulle fortsättas.
Under tiden beslöt konungen företaga en resa till Italien. Hans läkare hade tillstyrkt begagnandet af baden i Pisa för att fullständigt bota följderna af armbrottet, och han hade dessutom länge önskat göra ett besök i Italien, de sköna konsternas hemland, der han nu hoppades sammanträffa med kejsar Josef, då hans resa äfven kunde blifva af politisk nytta.
Den 9 September tillkännagaf han i rådet den förestående resan och försåg detsamma med en instruktion för riksstyrelsens förande under hans frånvaro, hvarefter resan anträddes den 27 September. Under densamma åtföljdes konungen af riksrådet och öfverståthållaren friherre Carl Sparre, öfverstekammarjunkarne friherrarne Evert Taube och Gustaf Maurits Armfelt, hofmarskalken friherre Bror Cederström, öfversten grefve Axel von Fersen, en son till riksrådet, hofstallmästaren friherre Hans Henrik von Essen, kammarjunkaren Carl Peyron, expeditionssekreteraren Franc, sekreteraren Gudmund Göran Adlerbeth, den berömde skulptören Sergel och lifkirurgen Salomon.
Konungen och hans följeslagare landstego vid Warnemünde nära Rostock, och resan fortsattes sedermera öfver Braunschweig, Erfurt, Bamberg, Nürnberg och Augsburg till Verona, dit konungen anlände den 28 Oktober. Under största delen af resan genom Tyskland iakttog han det strängaste inkognito, och hans bref derunder innehålla flera rätt lustiga beskrifningar om hvarjehanda äfventyr, som dervid inträffat. Han färdades då i en liten vagn, åtföljd endast af Essen eller Fersen, tog in på de tarfligaste värdshus och nöjde sig icke sällan med ett gemensamt rum för sig och sin följeslagare, men när han hade att uppträda såsom konung, skedde det på ett ganska imponerande sätt och med iakttagande af den strängaste hofordnings alla fordringar.
Till Pisa anlände han den 2 November och fann sig särdeles väl af baden derstädes. I medlet af December sammanträffade han med kejsar Josef i Florens. Båda reste inkognito. Kejsaren gjorde första besöket, hvilket konungen skyndade att besvara. De sade hvarandra de största artigheter, men i sjelfva verket fans föga sympati dem emellan. Kejsaren fann konungen fåfäng, qvinligt intagen af grannlåt och ceremonier; konungen honom grof, låg i uttryck och seder samt mer liknande en preussisk korporal, än huru man föreställer sig herskaren i ett mäktigt rike. Kejsaren lät sedermera på teatern i Wien uppföra en opera, i hvilken den s. k. konungen af Corsika Theodor Neuhoff förestäldes med en stor ordensstjerna på nattrocken, alldeles såsom Gustaf III, när kejsaren öfverraskat honom med ett morgonbesök. Å andra sidan skildrades kejsaren af konungens omgifning såsom »en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
