- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden /
409

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmogen - Rättsväsendet och förvaltningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

millioner utan nytta, och man hade ej kunnat vinna någon tillgång till utvägar mot Rysslands välde, om icke den förre konungen i Frankrike (Ludvig XV) af sin drottning fått en så hög grad af välvilja för Sverige. När man haft tillfälle känna all denna uselhet, så var det ej underligt, om revolutionen var det största fröjdeämne för alla patrotiska medborgare. Alla regeringar kunna hafva sina svagheter, men hurudana de ock må kunna blifva under denna regeringen[1], så kunna de dock aldrig jemföras med all den jämmer, som riksdagsstyrelsen medförde».

Det s. k. fria regeringssättet, som så högt prisades af sina anhängare och äfven i en senare tid i vissa frihetsifrare funnit loftalare, hade sålunda bragt det derhän, att svenska folkets ombud öppet drefvo köpenskap med sina röster vid riksdagarne, stodo i främmande makters såld och underkastade sig det skydd för detta regeringssätt, hvilket Sveriges grannar, som hade särskildt intresse i dess bibehållande, tillvällat sig; att ständerna inkräktat alla grenar af styrelsen, så att under vexlingarna af partiernas välde äfven grunderna för försvarsverket, statshushållningen och penningeväsendet tidt och ofta omgjordes, samt att för dem, som hade det herskande partiet till fiende, ingen säkerhet fans hvarken till person eller egendom.

Rättsväsendet och förvaltningen.


Från de politiska förhållandena under frihetstiden, hvilka knappast kunna tecknas med nog mörka färger, öfvergå vi nu till en annan del af Sveriges inre historia under denna tid, hvilken visserligen också företer åtskilliga mörka sidor, men tillika flera ljusa, och hvaraf totalintrycket är vida fördelaktigare än af den förra.

I rättsväsendet inträdde, hvad lagstiftningen beträffar, en väsentlig förbättring genom införandet af den nya lagboken. Ännu vid frihetstidens början funnos i Sverige två särskilda, hvar för sig gällande lagböcker; en för landet, konung Christofers landslag af år 1442, och en för städerna, stadfästad 1618. Båda voro dock genom det föråldrade språket svåra att förstå, samt genom de många inträdda förändringarna i lefnads- och regeringssätt svåra att tillämpa. Behofvet af en ny och gemensam lagbok var också länge erkändt, och ända från Carl IX:s tid hade man sökt förbereda en sådan. Vid slutet af Carl XI:s regering var också verket nära färdigt, men under det följande långvariga kriget medhans icke fulländningen deraf, ehuru arbetet under hela tiden fortgick.

Vid början af frihetstiden visade man ingen synnerlig håg för det vigtiga arbetets fullbordande. Hvarken vid 1719 eller 1720 årens riksdagar förekom hos ständerna någon öfverläggning eller fattades något beslut rörande lagverket. En så upplyst och lagfaren man, som Conrad

[1] Skildringen är skrifven i början af Gustaf III:s regering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free