Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
justitierevisionen skipade, huru rikets medel blifvit disponerade, om rikets klenodier och mobilier äro i behåll, huru ekonomien i landet varit förd, huru krigsmaktens, flottans och fästningarnas tillstånd var beskaffadt, huru rikstaten må inrättas, huruvida de sedan sista riksdagen utkomna förordningar och förklaringar må antagas som lag eller icke, huru kollegier och konsistorier sig förhållit, med mera. Skulle några enskilda personer sig besvära uti mål, »som ej stå annorstädes att rättas», det kunde ock ske inför ständerna, dock med äfventyr af straff, i fall klaganden ej kunde visa, det honom mot tydlig lag eller förordning vore för när skedt. Funnes, vid ofvan nämnda undersökning rörande rådets förhållande, något riksråd böra tilltalas, skulle sådant, så väl som hvad mot regeringsformen och ständernas friheter af hvem det vara må under eller emellan riksdagarne kunde försökas, till ransakande och afdömande upptagas antingen i sekreta utskottet, derest saken vore af beskaffenhet att ej böra blifva allmänt bekant; eller ock af annan deputation eller af en särskild kommission, dertill af ständerna förordnad.
Till riksdagsärendenas behöriga utarbetande hade ständerna att tillsätta så många deputationer (utskott), som funnes nödiga, samt bestämma ledamöternes antal inom hvardera, med iakttagande att adeln egde förordna dubbelt antal ledamöter mot hvartdera af de öfriga stånden. Denna tillsättning skulle ske genom val, förrättade af hvarje stånds dertill utsedde, med ed förpligtade valmän, dock med rättighet för hvart stånd att antaga ett annat valsätt, om de funne det lämpligare. Ordförande i utskott och deputation var landtmarskalken, om han vore tillstädes, i annat fall den förste af adelns ledamöter eller hvilken deputationen bland dessa till ordförande utsåge. Inom hvarje deputation skulle omröstningarna ske ståndsvis, och tre stånds sammanstämmande mening gälla i alla frågor, som ej rörde ståndens enskilda rättigheter. Deputationerna hade att till stånden afgifva sina betänkanden.
Sekreta utskottet hade att »utarbeta och afsluta» konungens sekreta propositioner angående utrikes saker, fredsverket, krigsplaner, allianser och andra dylika ärenden, som i anseende till utrikes makter eller för rikets fördel böra hållas hemliga; vidare statsverkets angelägenheter, krigs- och amiralitetskollegiernas berättelser om fästningarnas, landthärens och flottans tillstånd, bankoverket samt hvad från ståndens plena till utskottet remitterades. De flesta ärenden afgjorde utskottet med rikets ständers rätt; andra åter skulle till stånden hänskjutas, men gränsen var obestämd och bestämdes merändels af utskottet sjelft. Det utgjorde sålunda mindre en förberedande än en beslutande afdelning af ständerna, en liten riksdag för sig, som bestämde den större riksdagens skaplynne och dels beslutade med dess rätt, dels i allmänhet hade en afgörande inverkan på dess beslut, hvarföre ock platserna derom voro de vigtigaste vid riksdagen och ifrigt eftersöktes af de täflande partierna. Vanligen bestod utskottet af 100 ledamöter, 50 från adeln,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
