346 (Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1765, 1766 - Riksdagen 1769, 1770

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och uppsigten deröfver skärpt genom afskaffandet af de ständernas verk och deputationer, som under den föregående tiden blifvit satta vid sidan af kronans embetsmän, likasom äfven statshushållningen förenklats genom sammanförandet af en mängd särskilda kassor under statskontoret. Sparsamhet hade trädt i stället för slöseri, stränghet för slapphet, och de ständiga tvisterna om embeten och tjenster syntes vara väsentligen inskränkta genom förbudet för dem, som ansågo sig förbigångna, att deröfver klaga hos ständerna, likasom genom förbudet för riksdagsmän att väcka förslag om bortgifvande af embeten. Å andra sidan hade dock åtskilliga misstag i hushålls- och penningelagstiftningen blifvit begångna. Mössorna hade begagnat sin seger med icke mindre öfvermod, än förut Hattarne, och hade visat sig icke mindre tillgängliga för utländska penningar. England, Danmark och Ryssland hade vid denna riksdag utbetalt 500,000 rdr specie för att förnöja sina anhängares penningebegär, likasom Frankrike understödt de sina med mer än 300,000 rdr specie, så att ingendera sidan hade att berömma sig af oegennytta. På det hela hade visserligen åtskilliga förbättringar blifvit införda, men sjelfva samhällsskicket var föga förbättradt, ehuru det erhållit en annan ledning än förut.

Riksdagen 1769, 1770.

Den vid 1765 års riksdag inträdda förändring i ledningen af Sveriges styrelse hade äfven verkat en förändring i Frankrikes politik i afseende på Sverige. I en skrifvelse, hvilken franske utrikesministern, hertigen af Choiseul, i April 1766 aflät till franske härvarande ministern baron de Breteuil, yttrade han bland annat, att Frankrike begått ett fel i att uppegga och understödja det parti, som man kallade det patriotiska (Hattarne), för att genom detsamma fjettra konungamakten. Frankrike hade blandat sig i partiernas strid och kostat mycket penningar derpå, utan att besinna, att det var Sveriges krigshär, dess flotta och handel, som för Frankrike var af vigt, men icke om det patriotiska partiet eller drottningen hade öfverhanden. Erfarenheten hade visat, att det aristokratiska eller demokratiska Sverige aldrig skall blifva någon nyttig bundsförvandt samt att, om Frankrike skall hafva någon nytta af att bibehålla sina förbindelser med denna krona, måste man antingen öka den monarkiska makten, så att konungen finge ledningen af rikets krafter och af förbindelserna med främmande stater, eller också göra riksrådens ställning så fast, att de i intet fall kunde afsättas, och att de med konungen delade högsta makten, men ständerna endast sammanträdde för att bevilja och fördela skatterna samt göra föreställningar rörande de inre ärandena. Efter mogen öfverläggning hade derföre franska hofvet bestämt sig för ett nytt politiskt system inom Sverige, samt hade ansett det vara bäst att begagna den nuvarande oredan, för att återgifva åt Sveriges konung den makt, som föregående

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/8/0366.html

		Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden / 346 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|