Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Fredriks regering. Riksdagen 1751, 1752
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gränsregleringen på norska sidan samt den mellan konung Adolf Fredrik såsom hertig af Holstein och konungen af Danmark ingångna afhandling om ett eventuelt utbyte af den förres andel i hertigdömet Holstein mot grefskapet Oldenburg och Delmenhorst. Försvarsverket hade sedan sista riksdagen blifvit ansenligen förökadt och förbättradt i alla riktningar, äfvensom en sjökadett-kår blifvit inrättad. Så väl till dessa behof som eljest till rikets upprätthållande hade ständerna åtagit sig en allmän bevillning till och med det årets slut, då nästa riksdag ginge till ända. Löne- och betalnings-afgiften[1] samt slottshjelpen[2] skulle utgå efter samma grunder som dittills i hopp att rikets skuld nu snart vore afbördad och slottet fullbordadt. Hvad inrikes hushållningen beträffade, hade landet blifvit afmätt, folkstockens ökande befrämjadt, jordbrukets skötsel och bättre ans befordrade, nyttiga inrättningar och näringsfång ökade genom tjenliga förmåner och friheter samt fiskerierna utvidgade. Genomfarten vid Trollhättan vore snart fullbordad, fabrikernas tillverkningar i stigande godhet, handel och sjöfart med försigtighet styrda. Bankoverket hade vunnit en märklig styrka och tillväxt, och tullverket skulle, när arrendet lupit till ända, sättas under säker förvaltning samt nytt arrendekontrakt på de för kronan förmånligaste vilkor betingas. Tideräkningen enligt gamla stilen skulle upphöra från den 17 Februari 1753 och nya stilen antagas.[3] Nästa riksdag skulle begynna i början af Oktober 1755.
Under den nu afslutade riksdagen hade hufvudsakligaste tvistefrågan rört förhållandet mellan konungens och rådets rättigheter. Riksdagens vigtigaste afdelningar, sekreta utskottet och sekreta deputationen, hade visserligen i denna fråga visat benägenhet att ställa sig på rådets sida och ytterligare inskränka konungamakten; men hos stånden hade ej samma benägenhet röjt sig. Snarare tycktes under riksdagens lopp adeln och bondeståndet allt mera närma sig hofvet, och i allmänhet tycktes ständerna ej vilja ytterligare försvaga hvarken konungens myndighet, i hvilken de sågo ett skydd mot ett aristokratiskt rådsvälde, eller rådets, i hvilket de sågo ett värn mot kungligt envälde, Också uppträdde man vid denna riksdag med mycken hofsamhet mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
