Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1740, 1741 - Ryska kriget, 1741-1743
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konungen, med flertalet inom rådet, hade sålunda förklarat sig för kriget, och ännu samma dag detta skedde, den 21 Juli, sammanträdde stånden samt öfverlemnade den vigtiga frågan till afgörande af sekreta utskottet, förstärkt med de 25 bönder, som deltagit i stora sekreta deputationen. Sedan skälen för och emot der blifvit framstälda och öfvervägda, frågade landtmarskalken om riksens ständer bifölle kongl. maj:ts utlåtande och i följd deraf beslöto krig mot Ryssland. Olof Håkansson svarade å bondeståndets vägnar, att när konungen, som var en i krigsväsendet så förfaren herre, ansåg kriget vara nödigt och nyttigt, så borde hvar trogen undersåte dertill styrka. De öfriga stånden biföllo likaledes, presterne dock under förbehåll, att vilkoren för freds beviljande måtte på förhand bestämmas. Underrättelse om beslutet afgick till konungen och, sedan Buddenbrock samt flottans befälhafvare, amiral Rajalin, likaledes fått del af det fattade beslutet, blef kriget offentligen förklaradt den 28 Juli.
Riksdagen afslutades den 22 Augusti och i riksdagsbeslutet infördes att »ryska hofvets uppförande, särdeles under de senare åren, varit så ovänligt, att rikets ständer ej undgå kunnat att styrka till krigs förklarande mot detsamma, hvartill de blifvit nödtvungne för att rädda rikets heder och anseende samt att i framtiden vinna säkerhet för denne granne». Till krigets utförande hade ständerna öfverenskommit att uppsätta båtsmans-fördubblingen samt anskaffa vargeringskarlar för hela indelningen och roteringen till lands, hvarigenom krigsmaktens styrka till lands och vatten fördubblades. Likaledes hade ständerna förenat sig om en afgift för allt bränvin som brändes eller såldes, och samtyckt att utgöra den konsumtionsafgift, hvarmed vissa utländska varor år 1739 blifvit belagda, äfvensom de å nyo åtagit sig samma bevillning som 1734, hvilken dock under de båda första åren skulle af allmogen erläggas endast till hälften. Ehuru tiden icke medgifvit öfverseendet af de sedan sista riksdagen utfärdade författningar, skulle de tills vidare efterlefvas. Rikets ständers nästa sammanträde utsattes till medlet af Oktober 1744.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
