Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1738, 1739
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfaras och sekreta utskottet genom en tjenlig föreställning förehålla dem hvad i någon måtto kunde vara feladt, »hvilket ståndets beslut dock tills vidare skulle hållas tyst». Sedan likväl adeln den 6 Mars gifvit de öfriga stånden del af sitt samma dag fattade beslut, meddelade presteståndet sitt den följande dagen.
Denna dag, den 7 Mars, begynte borgareståndet sina öfverläggningar i frågan, och meningarna voro der så delade, att utgången syntes oviss, hvarom Hattarne å riddarhuset underrättades.
Hos adeln föreslog då Palmstierna en större deputation till de andra stånden, för att hos presteståndet förklara, det adeln ej kunde gå ifrån sitt förtroende till sekreta utskottet, och hos borgareståndet föreställa nödvändigheten, att »vår dyra lag i detta ärende måtte varda i sin kraft bibehållen». Efter ganska bullersamma öfverläggningar å riddarhuset blef ock denna deputation slutligen bifallen och anfördes af Lewenhaupt, som likväl fann hvarken preste- eller bondestånden samlade, men till borgareståndet fick framföra sitt ärende.
Efter nya tvister kom ock inom borgareståndet frågan till afgörande följande dagen den 8 Mars, då, med 45 röster mot 26, ett slags sammanjemkningsförslag bifölls: att ståndet vid sekreta utskottets åtgärd ej hade vidare att påminna, än att utskottet lemnades frihet att bestämma pensionerna och tillse, om någon lindrigare utväg kunde tagas, i anseende till dessa riksråds trogna tjenster.
Ännu hade bondeståndet icke fattat något beslut i denna fråga, som så mycket sysselsatte riksdagen. Flere bland Hattarne påstodo ock att bönderne, som ej deltogo hvarken i sekreta utskottet eller i valen till riksråd, icke hade något med saken att göra; men då sekreta utskottets protokollsutdrag äfven blifvit meddeladt bondeståndet, gaf jemväl detta stånd sitt yttrande deröfver, hvilket skedde den 10 Mars, då bönderne yrkade riksrådens bibehållande, ehuru i mindre bestämda ordalag än presterne.
Bland de fyra stånden hade sålunda endast adeln fullständigt gillat sekreta utskottets beslut, hvaremot preste- och bondestånden förklarat sig mot afsättningen samt borgareståndet visserligen lemnat afgörandet åt utskottet, men med uttalad önskan om lindrigare åtgärder. Adeln var, likväl ännu så betydande å riksdagen och dess flertal så bestämdt emot de tilltalade riksråden, att fyra bland dessa, Bonde, Barck, Creutz och Bielke, den 12 Mars inlemnade sina afskedsansökningar. Hård åter inkom med en ny skrift till sekreta utskottet, i hvilken han å nyo påminte, att han ej varit i rådet närvarande, då beslutet om förnyandet af förbundet med Ryssland fattades, eller då några bland de öfriga klandrade åtgärderna vidtagits. Man fäste likväl intet afseende vid dessa hans påminnelser och efter en ny tvist, om riksråden skulle afskedas till följd af sin ansökan eller af sekreta utskottets beslut, hvilken senare af adeln och borgareståndet förfäktade åsigt slutligen segrade mot preste- och bondeståndens, afgick ändtligen den 21 Mars till kongl. maj:t en rikets ständers skrifvelse, att som sekreta utskottet gifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
