Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1734
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utskottet kort förut förklarat »svaga och äfventyrliga»» Det nya förslaget kunde dock ej genomdrifvas, emedan kanslikollegium i ett af hela rådet, äfven Gyllenborg deri inräknad, gilladt betänkande visat, huru det franska förslaget endast gick ut på att inveckla Sverige i ett krig med Ryssland, för att hindra denna makt att bistå Österrike, och försvarsdeputationen ådagalagt, att Sverige ej vore rustadt att kasta sig i krig. Den begärda hjelpsändningen blef alltså afslagen, men i sekreta utskottet genomdref dock krigspartiet en skrifvelse till kongl. maj:t af den 18 November, i hvilken Frankrikes vänskap, Rysslands förnedring och konung Stanislai bästa faststäldes såsom ögonmärken för Sveriges yttre politik, samt ett svar till Casteja föreskrefs, innehållande ett löfte, att om Frankrike beviljade subsidier, skulle Sverige utfästa sig att icke ingå förbindelser med några makter, »som mot Frankrike fiendtliga eller vidrigt sinnade äro». Förgäfves varnade konungen och rådet mot så omfattande uttryck, hvarigenom det skulle lemnas åt Frankrikes välbehag att hindra Sverige från förbindelser med alla andra makter – det af utskottet föreskrifna svaret till Casteja afläts den 19 November och derefter återstod blott att bestämma den summa, för hvilken Sverige skulle till Frankrike sälja sitt oberoende. Också skyndade Casteja att nu fråga huru stora subsidier Sverige fordrade, och kanslikollegium upprepade sina skäl att misstro Frankrike äfvensom sin åsigt, att man ej borde binda sina händer, i fall fördelaktigare anbud gjordes från andra makter, samt tillstyrkte det svar till ambassadören, att Sverige nu väntade af Frankrike så fördelaktiga anbud, att kongl. maj:t i följd deraf kunde vidblifva sina vänliga förslag. Betänkandet bifölls af rådet enhälligt, så väl som af konungen. När det föredrogs i utskottet, afbröts öfverläggningen genom en deputation från bondeståndet, som anförde, att ståndet ännu ej fått veta anledningen till riksdagens urtima sammankallande, men förmodade att den var bekant för sekreta utskottet och anginge förhållandet till främmande makter, hvilket rörde alla riksstånden, hvarföre ock bondeståndet begärt att äfven få i utskottets öfverläggningar deltaga, men härå ej fått något svar. Ståndet protesterade derföre nu mot allt hvad angående förbund med främmande makter utan dess vetskap och samtycke kunde förelöpa eller slutas, i synnerhet om någon oro för riket derigenom vore att befara.
Detta bondeståndets kraftiga uppträdande väckte stor uppståndelse och bidrog ej så litet att nedstämma krigslystnaden. Åtskillige bland krigspartiet och deribland landtmarskalken hade äfven blifvit betänksamma genom det obestämda, som fortfarande röjde sig i Frankrikes anbud, och så bifölls det af kanslikollegium föreslagna svaret till Casteja, hvarjemte beslöts en skrifvelse till kongl. maj:t i anledning af hvad kollegium för öfrigt anfört. I denna senare skrifvelse, som betydligt modifierade den föregående af den 18 November, betygade sekreta utskottet dess mening aldrig hafva varit, att Sverige genom subsidiers mottagande från Frankrike skulle göra alla makter sig vidriga, utan anhöll tvärtom, att fördragen med dem måtte vidmakthållas, till dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
