Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskapsmännen.
407
af eld, med hvilken maskiner skulle kunna bringas i verksamhet lika
väl som med vatten — ångkraften; en vagn, medelst hvilken man
kunde flyga genom luften — luftbalongen; ett slags nya kanoner, med
hvilka man kunde inom några ögonblick afskjuta tusen kulor —
kulsprutan. Snillets siareblick felades således icke den unge Svedenborg,
men ännu hade han icke tillräckliga insigter eller ihärdighet att bringa
sina tilltänkta uppfinningar till verkställighet, och de föreföllo dessutom
alltför otroliga för att vinna någon uppmuntran. Han införde
emellertid i den då nyligen bildade Upsala vetenskaps-societetens tidskrift,
under titeln Daedalus hyperboreus (Den högnordiske konstnärn), en
samling uppsatser rörande åtskilliga delar af de matematiska
vetenskaperna, synnerligast mekaniken, hvarigenom han blef känd af Polhem,
som tog honom till medhjelpare i sina arbeten, och äfven af Carl XII,
sedan konungen återkommit till fäderneslandet. Af honom omfattades
ock Svedenborg med synnerlig välvilja, kallades ofta till samtal i
matematiska ämnen och fick välja mellan en professorssyssla i Upsala eller
en assessors-befattning i bergskollegium, då Svedenborg valde den
senare, hvarå fullmakt ock för honom utfärdades i Oktober 1716. Han
förordnades derjemte att biträda Polhem vid anläggningen af saltverk
å rikets vestkust, för att göra Sverige oberoende af främmande
salttillförsel, äfvensom vid dock-byggnaden i Carlskrona. Hos konungen
gjorde ock Svedenborg nu framställningar om uppbyggande af ett
observatorium i Upsala, om kunglig stadfästelse å vetenskaps-societeten
derstädes samt om inrättande af en lärostol för svenska språket, till
hvilka företag konungen äfven villigt lyssnade, men hvilka först i en
senare tid kommit till verkställighet.
Genom Erik Benzelius hade Svedenborg fått kännedom om ett
redan af biskop Brask 1526 framstäldt förslag att »göra en seglation
mellan öster- och vesterkusten», hvilket förslag Svedenborg anmälde
hos Polhem och Carl XII, som lifligt omfattade detsamma samt lät
Polhem och Svedenborg företaga undersökningar för anläggningen af
Trollhätte kanal, efter hvars fullbordande den föreslagna seglationen
skulle fulländas genom en kanal mellan Venern, Vettern och Östersjön,
hvilket förslag dock afstannade vid Carl XII:s död, men slutligen
genom anläggningen af Göta kanal gått i fullbordan.
Sedermera, under kriget i Norge 1718, fick Svedenborg tillfälle att
verksamt deltaga i Fredrikshalls belägring. Medelst en lika sinnrik
som enkel mekanik lyckades han från Strömstad till Idefjord, 2Y2
svensk mil, öfver berg och dalar föra 2 galerer, 5 stora båtar och en
slup, under hvilkas betäckning konungen kunde framföra det tunga
belägringsartilleriet. Det var den sista tjenst Svedenborg gjorde Carl XII,
som stupade kort derefter, och med honom förlorade Svedenborg sitt
förnämsta stöd samt klagade, att han derefter fann hvarken
uppmuntran eller bröd i Sverige. Till hans senare verksamhet skola vi
framdeles återkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
