- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
360

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Embetsmännen - Förändringar inom rådspersonalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

Carl XII.

för hvilken konungen ämnade förklara sig, emedan man visste huru
minnet af hans mest älskade syster ännu var honom kärt och huru
mycket intresse han visat för hennes son ända från dennes barndom.

Vi få i det följande flera tillfällen att återkomma så väl till
hertig Carl Fredrik som till Ulrika Eleonora och hennes gemål, hvilkas
personligheter vi skola söka teckna vid berättelsen om deras regering.

Embetsmännen.

Af de 19 kungliga råd, som vid Carl XII:s tillträde till
regeringen utgjorde hans rådspersonal, afsattes Nils Bielke 1698. Under
loppet af året 1699 afledo Lars Fleming, Axel Wachtmeister och Carl
Bonde; år 1701 Jakob Gyllenborg; 1702 Axel Stålarm och Bengt
Oxenstierna; 1703 Erik Dahlberg och Lars Wallenstedt; 1705 Christofer
Gyllenstierna och Johan Gabriel Stenbock; 1706 Didrik Wrangel; 1709
Nils Gyldenstolpe; 1710 Axel Julius De la Gardie; 1712 Fabian Wrede;
1713 Jurgen Mellin, samt 1714 Hans Wachtmeister och Gabriel
Falkenberg. Den ende af Carl XI:s rådspersonal, som öfverlefde Carl
XII:s regering, var Carl Gyllenstierna.

De första rådsledamöter, som af Carl XII tillsattes, voro hans
förre lärare, kanslirådet och statssekreteraren Thomas Poins samt
kanslirådet och statssekreteraren Carl Piper, hvilka nyårsaftonen 1697
utnämndes till statsråd och af hvilka den förre afled i Mars 1708 samt
den senare i slaget vid Pultawa föll i rysk fångenskap, under hvilken
han afled 1716.

Sedermera utnämndes statssekreteraren och f. d. ambassadören vid
franska hofvet, friherre Nils Lillieroth till kungligt råd 1704, men afled
redan i April 1705.

I December detta år blefvo åtta kungliga råd på samma gång
tillsatta, nemligen: generalen och generalguvernören öfver Bremen och
Verden friherre Nils Gyllenstierna, sedermera 1706 upphöjd till grefve,
1709 fältmarskalk, 1710 president i krigskollegium, död i Stockholm i
Mars 1720; generalen friherre Otto Wellingk, president i Åbo hofrätt,
grefve 1706, död i Stockholm i Maj 1708; generalen friherre Carl
Gustaf Rehnskold, en af Carl XII:s mest framstående krigare, till hvilken
vi återkomma vid berättelsen om dessa; generalen Carl Gustaf Frölich,
president i Dorpts hofrätt, på samma gång friherre och grefve 1706,
död 1714; generallöjtnanten friherre Nils Stromberg, generalguvernör
öfver Estland och sedermera 1709 öfver Lifland och Kurland, grefve
1706, president i kammarkollegium och statskontoret 1711, död i
Augusti 1723; generallöjtnanten och öfversten för lifgardet friherre Ktiut
Posse, öfverståthållare i Stockholm, grefve 1706, död i Augusti 1714;
generallöjtnanten Carl Gustaf Nieroth, president i Göta hofrätt,
friherre och grefve 1706, generalguvernör öfver Estland 1709, i Finland
1710, död derstädes 1712, samt generallöjtnanten, kapitenlöjtnanten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/7b/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free