Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Förslag till ny regeringsform, i hemlighet uppgjordt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1713.
27S
flertal derhän, att, då alla dess ledamöter icke voro enhällige i
afseende å ständernas sammankallande genast, fick frågan derom för
tillfället förfalla; men man anhöll dock, att konungen måtte tillstädja ett
sådant sammankallande, derest omständigheterna skulle än vidare
förvärras, samt icke onådigt upptaga, om kungliga råden, af högsta nöd
drifne, skulle skrida dertill, innan konungens svar kunde erhållas.
Emellertid tilltog nöden ytterligare, ju längre året framskred, och
med den rådlösheten hos de styrande samt missnöjet hos allmänheten.
I Tyskland måste Stettin utrymmas och de svenska trupperna i
Pomern instängdes inom ett allt trängre område. Svenska hären i
Finland blef så förstörd, att endast tusen man räddade sig till Österbotten,
och derefter var hela Finland i fiendens våld. Från danska sidan
befarades en landstigning i Skåne, hvarföre alla trupper, man kunde
hopsamla, skickades dit. Ännu värre än allt detta var, att rådet ej längre
kunde göra sig åtlydt af allmogen, som ansåg det vara skulden till den
nöd, hvaraf riket trycktes. I följd af allt detta kom frågan om
riksdags utlysande åter till tals, och ett mäktigt parti inom rådet ville
tillika hafva konungens numera enda syster, prinsessan Ulrika
Eleonora, i spetsen för styrelsen.
Vi hafva förut omtalat, huru, kort efter underrättelserna om
nederlaget vid Pultawa och vid de oroande rykten, som då spridde sig
om konungens död eller fångenskap, två partier uppstått, af hvilka det
ena, det holsteinska, ville hafva den unge hertig Carl Fredrik af
Holstein, ende sonen af Carl XII:s äldre syster Hedvig Sofia, erkänd
såsom tronföljare och enkedrottningen Hedvig Eleonora i spetsen för
regeringen, medan det andra, det svenska, önskade konungens yngre
syster, prinsessan Ulrika Eleonora, förklarad för arfving till sin broders
tron och stäld i spetsen för styrelsen. Dessa partier trädde, efter
underrättelsen om kalabaliken och konungens fångenskap, i förnyad
verksamhet, och tillika började man allt ifrigare, om ock i tysthet, arbeta
på en förändring i regeringssättet, emedan öfvertygelsen om enväldets
skadlighet blifvit omfattad af allt flera.
En till namnet okänd författare från 1740-talet, som röjer nära
bekantskap med förhållandena och de mera framstående personerna
under de sista åren af Carl XII:s regering, har derom meddelat
åtskilliga upplysningar, hvilka väl kunna förtjena anföras.
Redan när underrättelsen hitkom om slaget vid Pultawa, hade ett
förslag till ny regeringsform, hvilket sedermera blef uppränningen till
den af året 1719, blifvit uppgjordt af bröderna Per och Conrad
Ribbing, den förre då lagman i Halland, den senare i Nerike,
vicepresidenten i Åbo hofrätt Sven Leijonmarck, domprosten i Upsala Lars
Molin, bibliotekarien vid Upsala akademi Erik Benzelius,
riddarhussekreteraren Jonas Wulfwenstierna och några andra, hvarvid protokollet
fördes af fiskalen i banken Adam Schütz, sedermera 1726 adlad med
namnet Fredens t ier na. Desse män spelade sedermera mer eller
mindre framstående roler i den tidens politiska hvälfningar och skildras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
