Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
Carl Xll.
terarne extraheras och öfverses, men sedan de således äro utarbetade
och vederbörande parter tillbörligen hörde, blifva de under den äldste
närvarandes direktion, allt efter sakernas beskaffenhet och öfriga
sedvana, föredragne, att genom laga dom slutas eller eljest medelst
resolution afhjelpas, dock så, att alltid de saker först företagas, som minsta
uppskof kunna tåla, såsom enkanneligen de från ordinarie rätter och
domstolar inkommande brottmål och sedan de andra civilmålen». De
kungliga råden skulle minst tre gånger i veckan inställa sig i kungliga
revisionen, så länge några mål voro oafgjorda, och derefter så ofta
ärendena det fordrade.
Utrikes ärendena skulle fortfarande skötas af kansliet, hvilket de
främmande sändebuden, som borde anmodas qvarstanna i Stockholm,
hade att meddela hvad de å sina principalers vägnar kunde hafva att
andraga. Allt, som vore af någon vigt, skulle inberättas till konungen,
åtföljdt af kansliets betänkande i ämnet, samt underkastas hans
afgörande.
Inkomna, till konungen stälda ansökningar skulle af samtliga
kungliga råden skärskådas samt, efter sin beskaffenhet, antingen hänvisas
till »sina höriga orter» eller hos kongl. maj:t anmälas, då kongl. maj:t
ville dem afgöra och sitt beslut meddela.
Domar och resolutioner, som icke voro af så stor vigt, att de borde
hänskjutas till konungen, skulle af de till justitieärendenas afgörande
förordnade kungliga råd, på kongl. maj:ts vägnar och i dess namn,
utfärdas.
Derest för öfrigt under konungens frånvaro något af särdeles vigt
skulle förekomma, hvilket icke tålde så långt uppskof, att konungens
beslut derom hunne inhemtas, så egde den äldste i hufvudstaden
varande ledamoten af kungliga rådet att sammankalla de öfrige och med
dem öfverlägga samt till verkställighet bringa hvad de ansågo bäst och
för riket nyttigast vara.
Redan den 10 April hade en särskild afdelning af rådet fått
förordnande att såsom defensions-kotmnission handlägga de ärenden, som
rörde rikets försvar. Den utgjordes af 8 rådets ledamöter, bland hvilka
grefve Fabian Wrede, president i kammar- och kommersekollegium samt
statskontoret, synes varit den inflytelserikaste. De öfrige voro:
Stenbock, Christofer Gyllenstierna, Falkenberg, Wrangel och Gyllenborg,
som äfven voro ledamöter af justitieafdelningen, samt grefve Lars
Wäl-lenstedi, president i Svea hofrätt, och grefve Carl Gyllenstierna,
president i kammarrevisionen.
Genom denna rådets fördelning i särskilda afdelningar försvagades
den myndighet det kunnat utöfva eller eftersträfva, om alla ärenden
blifvit af densamma gemensamt handlagda, men tillika befordrades ock
ärendenas skyndsammare afgörande.
I sådan syftning och till ytterligare inskränkande af rådets
myndighet under konungens frånvaro hade de särskilda embetsverken fått
rättighet att afgöra flera ärenden, som förut skolat af konungen afgöras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
