Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Fabriker och handtverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34»
Cail XII.
stanna. Icke desto mindre fortsatte konungen och hans rådgifvare
Görtz samma tvångssystem som förut. Den 3 September 1718 afläts
till bergskollegium en kunglig skrifvelse, med befallning att efterse
högsta beloppet af den malm, som under förra åren. blifvit i hvarje grufva
bruten, samt af det tackjern och stångjern som vid hvarje bruk blifvit
tillverkadt. Två tredjedelar af detta belopp skulle ovilkorligen inom
året 1719 af hvarje bergsman eller bruksidkare brytas, blåsas eller
smidas, och för hvarje bristande skeppund dess värde bötas till
kronan. Tillika och i sammanhang med detta kungliga bref befalte Görtz,
att allt för året 1718 återstående jern skulle, så fort som möjligt,
skickas till sjöstäderna. Bergskollegium svarade att bönderne voro så
upptagne af kronoskjuts, att de hvarken kunde köla eller köra jern,
äfven om de fingo dubbel forlön. Sjöledes kunde jernet ej heHer
fort-skaffas, emedan kronan till sina frakter tagit alla farkoster, och
arbetare funnes icke, emedan de blifvit utskrifna till kriget. Innan detta
svar kom- Görtz tillhanda, var konungen skjuten och Görtz’ välde slut.
Fabriker och handtverk erhöllo, likasom bergshandteringen, i
början af Carl XII:s regering en viss uppmuntran. Till slottets byggande
och förskönande inkallades en mängd franska arbetare. Juftgarfvame
erhöllo 1698 understöd af kronan för att mera i stort kunna drifva
sitt yrke. Samma år inrättades i Stockholm ett rasphus för färgträds
raspande samt ett spinnhus för lösdrifverskor. Polhem erhöll 1700
rättighet att anlägga en fabrik för tillverkning af skrufvar samt
allehanda handtverks- och jordbruksredskap. Professor von Döbeln i Lund
anlade 1703 en klädesfabrik, som skulle tillverka åtminstone det för
skånska regementena erforderliga kläde. Magnus Stenbock anlade på
sitt gods Wapnö i Halland ett tapettryckeri, som lemnade goda
arbeten, men i brist på afsättning och understöd ej länge bibehöll sig. I
Malmö inrättades 1715 en yllefabrik med färgeri. Den tulltaxa, som
detta år utfärdades, afsåg äfven att bereda de inhemska fabrikerna ökad
afsättning och befordra deras tillväxt, hvarföre hög utförseltull var lagd
på flera råämnen, så att de skulle erhållas till lägre pris, att förädlas
af inhemska fabrikanter.
Mot slutet af Carl XII:s regering blefvo likväl handtverk och
fabriker ’utsatta för samma tryckande tvångsåtgärder som Öfriga näringar.
I följd af pesten och de allt strängare utskrifningarna, som borttagit
arbetarne, de tryckande skatterna och svårigheten att, i’anseende till
kaperierna och handelstvånget, erhålla råämnen, hade priset på alla
tillverkningar betydligt stigit, hvaröfver allmän klagan hördes från dem,
som behöfde köpa dem. Då utfärdade konungen en förordning, som
bestämde de pris, till hvilka slagtare, bagare, skräddare, skomakare
m. .fl. skulle afyttra sina varor och tillverkningar, vid äfventyr af
privilegiernas förlust. För att tvinga arbetarne till flitigare arbete
förbjö-dos de fria måndagarne och förordnades, att hvarje gesäll, som en
måndag fans på någon krog eller källare, skulle genast utskrifvas till soldat.
För att minska bristen å arbetare, befalte konungen, att alla arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
