Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsförfattningen, rättsväsendet, förvaltningen. 309
utsträckning gafs icke af ständerna, utan af konungen. Också
förklarade kontributions-ränteriets ledamöter sig vara »efter kongl. maj:ts
nådiga välbehag ständernas fullmäktige, så väl till förvaltande af sjelfva
kontributionsverket som ock att negotiera hvad kongl. maj:t’befaller».
Sedermera tillgick det vanligen så, att konungen i samråd med Görtz
fattade beslutet och uppsatte ordalagen till förordningarna om de nya
gärderna eller lånen och sände dem derefter till
kontributionsränte-riet att i dettas namn påbjudas. Ränteriet lydde och utfärdade en
kungörelse, hvari gärden eller lånet framstäldes såsom ett påbud eller
förslag af »kongl. maj:ts trogne ständers fullmäktige vid
kontributions-ränteriet», och dess skattebud efterföljdes vanligen af en kungörelse, i
hvilken konungen förklarade, att han »låtit ständernas fullmäktiges
förslag sig i nåder behaga», eller att han »gillat det lån, ständernas
fullmäktige låtit utskrifva», hvarföre han ock ifrågavarande åtgärder
stad-fästade. På detta sätt blef det förhatliga af första uppfinningen och
påbudet i allmänhetens ögon öfverflyttadt från konungens och på
ständernas fullmäktige. Hela tillställningen röjer omisskänneligen Görtz’
uppfinningsgåfva, men märkvärdigt är dock, att Carl XII, i hvars lynne
redbarhet så länge varit ett framstående drag, kunde förmås låna sitt
namn till ett dylikt gyckelspel.
Ett annat embetsverk, som under Carl XII:s sista regeringsår
äfven spelade en ganska vigtig rol och. gjorde sig af allmänheten lika
hatadt som kontributionsränteriet, var upphandlings-deputationen. Den
skulle enligt Görtz’ förslag hafva formen af ett bolag, som, mot
säkerhet af kronans inkomster, skulle anskaffa dess behof och besörja dess
upphandlingar; men konungen gjorde deraf ett embetsverk, som hade
att uppbära, handhafva och utbetala kronans medel. Görtz blef der
icke blott ordförande, utan så enväldig, att konungen förklarade honom
ensam böra ansvara för och anordna de inflytande medlen.
Deputa-tionen eller i sjelfva verket Görtz skulle i dithörande ärenden åtlydas
af landshöfdingar och andra myndigheter. Under Görtz’ frånvaro i
Holland förtättades hans befattning inom deputationen af von der Nath.
Mellan de öfriga ledamöterne fördelades göromålen efter deras
beskaffenhet, och konungen drog allt flera ärenden dit, så att deputationen
slutligen omfattade en betydande del af statsförvaltningen och blef det
vigtigaste embetsverk i hela riket
Länsstyrelserna undergingo äfven åtskilliga förändringar. De ådrogo
sig ofta konungens misshag, och i allmänhet hade landshöfdingarne
mot slutet af Carl XII:s regering den minst behagliga ställningen bland
alla rikets embetsmän, då de å ena sidan voro utsatta för hela
läns-befolkningens förbittring, om de med stränghet utkräfde de många
gärderna och utskrifningarna, samt, å den andra, för konungens onåd,
om de ej kunde inom utsatt tid indrifva skatterna och lemna det
bestämda antalet manskap. Under loppet af året 1717 stäldes
länsstyrelserna under upphandlings-deputationen och kommo sålunda under
närmare inseende af Görtz, som hos konungen framstälde deras tidt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
