Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Om freds tillvägabringande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282o8
Carl XII. x
äfven för de oundgängliga stàtsbehofven, och dessutom’fordrade flera
bland dessa ögonblicklig hjelp. I sekreta’utskottet öfverenskbm man
derföre att genast lemna förskott ä 1714 års kontribution: Ädelt)
tecknade sig för 14,000, presterne för 2,000, borgarena för 89,000 d. s.
En deputation framförde tiH rådet Underrättelse härom, med begäran
om bref till landshöfdingarne, att hvad nu sàmmansköts skulle’
afdra-gas å konlributionen. Rådet biföll, men främstälde tilfikà hös
ständerna nödvändigheten att utan uppskof företaga flottans, utredning.
Borgareståndets talman förordade, å sitt stånds vägnar, företrädesvis
utrustningen af Nyenska eskadern; så kallad, iemedan den’de
föregående åren afgått till farvattnet utanföi- den forna ^venskà städen Nyen,
der Petersburg sedermera blifvit anlägdt, men hvilken eskader nu var
afsedd att skydda hufvudstaden mot ryska flottan. Haii förklarade
ock, att borgerskapet redan tecknat betydliga medel, men ville
förbehålla sig, att de ej kommo att förvaltas af »sådant folk, som dermed
drifva skinnande och skafvande» — étt uttryck, som ansågs gälla
Öfver-kommissarien Johan Lagerbjelke, hvilken misstänktes för egènnyttig
förvaltning af flottans medel. Från banken lemnades-ock nu för
Nyenska eskadern ett förskott af 30,000 d. s., mot betalning’af
kontribu-tionsmedlen.
Ett behof var likväl knappast fyldt, innan ett anrfat lika
angeläget framträdde. Så inlopp nu underrättelse, att Stralsund var i stor
nöd och att Wismar ovilkorligen skulle gå förloradt, om det ej erhölle
skyndsam hjelp. Ständerna lyckades väl för tillfället få tillhopa’ 30,000
d. s., hvilka anskaffades af Carl de Geer, men tiderna voro Sådana,
att denne ej ville ha namn för att hafva förskjutit en betydànde
summa, och af misströstan att kunna lemna någon vidare hjelp åt
Wismar, yrkade ständerna att man för denna stad borde söka
seqve-ster af England och Holland eller ock af Frankrike,’"hvilket rådet dock
ej vågade biträda t
Slutligen måste ständerna åtaga sig ännu en krigsgärd utöfver
den dubbla kontributionen. Bönderne bedyrade dock sin oförmåga att,
jemte kontributionen, utgifva äfven deiina gärd; och djet var endast
med mycken svårighet de omsider förmåddes åta&à sig en gärd af 8
öre silfvermynt för hvarje mantalsskrifven person,’ medan ;de öfriga
stånden åtagit sig en sådan af 12 öre s. m.
Ju ifaera det under riksdagens lopp visade sig hvilka stora
uppoffringar af manskap och penningar kriget fordrade, desto stàrkàrè. blefvo ock
ropen på fred och desto lifligare Öfverläggningarna oià’ dertoa
riksdagens tredje hufvudfråga. Hos borgareståndet var ifvern i böljan så
stor, att man der från alla håll hörde yrkandet af »fred på hvad vilkor
som helst». Talmannen, Hylteen, föreslog derföre inom sekreta
utskottet, ött prinsessan, rådet och samtliga ständerna, »en med alla Och
alla med en», måtte gripa sig an med fredsverket och »kasta Sverige
i kejsarens, Frankrikes, Englands och Hollands skön», samt att man
härom borde begära en öfverläggning med rådet. Erkebiskop Spegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
