Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Stigande nöd i riket - Missnöje mot regeringssättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272o8
Carl XII. x
den andra, höll man sig ofta nog tiH det senare alternativet, hvarföre
ock den nya gärdéh gaf låhgt mindre Sn man beräknat, ehuru man
är 1713 tog 2 procent af en hvars hela uppgifna förmögenhet.
’Nöden i riket hade emellertid-tmder året 1712 växt till betydande
höjd: Af 7,859 hftmman i sjelfva det bördiga Skåne voro r’,262 öde.
Af-dess mànKga"bètolk«ing ä landsbygden voro endast 12,000’ duglige
till krigstjenst bch afdéssa blefvo detta år 2,000 utskrifna. Hela
Vestmanlands län räknade endast 9,000 krigsdugliga karlar. Det blef ock
allt svårare att-anskaffa soldater, och man bëgynté dertill taga danska
fångar. ■ Konungen hade väl befalt,’ àtt alla embetsmanna-löner skulle
till fullo utbetalas", nfön härtill funnos inga’ medel,’ och rådet måste
förordna,; ’att lägre embetsmän endast skulle utfä hälften eller högst
tre fjerdedelar; högre en fjerdëdël eller högst hälften. Äfven kyrkors,
skolors och milda stiftelsers medel: måste tillgripas för rustningar, och
Upsala konsistorium klagade,’ àtt pä,;tièttä’sätt skulle ungdomeh sakna
uppfostran och defcjuke vård. " Missnöjet’blef ock allt större och
allmännare, så väl inom medelklassen som inom de högre
samhällsklasserna, och biand allmogen föreföllo1 flerstädes oroligheten
’ Detta missnöje började nu ock alltmera yttra sig äfven mot sjelfva
regeringssättet. Inöth adeln och synnerligast högadeln hade det varit
rådande alltsedan enväldets införande. Detta förut så rika och
mäktiga stånd hade genort redtiktiorien förlorat sin rikedom och genom
enväldet sin makt samt höppades genom ett friare "regeringssätt återfå
båda. Äfven hos många inom den dèl af adeln, som förut befordrat
enväldèts införande, hade nu mer och mer’ rotfästat sig öfvertygelsen
om den oinskränkta konungamaktens vådor för samhället i defcs helhet.
Hos prester och borgäre började Iikàledes den tillgifvenhet för enväldet,
de visat under Carl XI:s regering, småningom kallna’under Carl XII:s
stähdiga krig,’ som dels föranledde tryckande pålagor, dels hindrade
honom att’sjelf öfvervaka regeringens utöfning samt försvårade den för
rådet. ’Endast hos bönderne förspordes ännu intet missnöje med deri
obegränsade konungamakten. Af gammalt sågo de i konungen sin
beskyddare mot allt slags’förtryck,’ och ju större makt konungen hade,
desto bättre kunde hän ock beskyddà dem. De kunde ock omöjligen
föreställa sig, att konungen, hvars tarfliga, från all ståt och prål fria
lefnadssätt de àf hemkomnå’ soldater höWe prisas, kunde vara vållande
till de’ständigt ökàdè skattérnä, utan dessa’måste vara de höga
herrarnes verk, mot hvilka således allmogens missnöje var riktadt.
Så;l gick året 1712 ’till ända. De förhoppningar; man’ fästat vid
Sténböcks uppträdande i Tyskland och som blifvit ytterligare lifvade
genom hahs seger vid Gadebusch, hade åter försvunnit. Han var nu
med sina trupper instängd, och äfven denna krigshär, ’hvars utrustning
kostat landet så stora ansträngningar, var tydligen förlorad. Finländ
var hotadt, Sveriges öfriga besittningar vid Finska viken redan i
ryssarnes väld. Konungen låg ännu alltid qvar i Bender och ingen
utsigt farts, att han snart skulle återvända till fäderneslandet. Brefven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
