- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII /
171

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Carl XII i Turkiet rjoq, 17ro.

»7«

vara den förste af oäs tre, som fullbordat ritt förelagda mål; men så
hoppas jag ändå icke vara så olycklig att blifVa den si9te af oss, utan
förmodar, när dertill skall komma, att vår Herre lärer gifva mig den
förmån att vara den nästföljande. Det tillkommer mig af naturen som
äldre, hvilket min hjertans syster icke får eller bör missunna mig. Jag
beder allenast att mon coeur l) tar sin helsa på allt möjligt sätt i akt,
så framt mon coeur vill u&na mig något nöje och att jag skall kunna
uthärda. Jag önskar allenast så länge lefva nu till dess alla saker
komma i fullkomligt godt stånd, hvilket jag är försäkrad innan kort lärer
ske i att fienderne skola krypa till korset likasom förr, och vår Herre
lärer bistå Sverige, så att den skada, som på en tid är skedd, lärer
lända allenast till Sveriges så mycket större förkofring och ära. Jag
beder min hjertans syster ville alltid vara vid godt mod, ty allt lärer
gå väl, och ju svårare det synes ibland, desto bättre plägar utgången
vara».

Man finner häraf, huru Carl XII, hvilken man vanligen framstält
så jernhård och höjd öfver alla ömmare känslor, dock både erfor
sådana och äfven kunde ganska väl uttrycka dem, och huru kärleken till
den hädangångna systern var hos honom så varm, att han önskat följa
henne i döden, om icke kärleken till fäderneslandet gjorde det
fortfä-rande för honom önskvärdt att lefva. Om sina lidanden i öfrigt hade
han till den efterlefvande systern icke ett enda ord, titan endast
uppmuntringar och förhoppningar på bättre tider. Detta bref utgör i
sanning ett icke ovigtigt bidrag till teckningen af Carl XII:s hjertelag.

Med hans tillfrisknande dröjde det emellertid så, att han först i
medlet af Septemher kunde tänka på någon hemresa; men under tiden
hade andra anledningar att fördröja hans vistande i Turkiet äfven
inträffat, i det några bland de turkiske store förespeglade honom hjelp
af sultan mot Ryssland. Redan under kriget i Polen hade sultan sökt
Carls Vänskap och sedermera antydt, att han ville förmå tatarerne till
krig mot czaren. Kunde nu konungen hos sultan utverka ett
fredsbrott med czaren, så hade sådant varit af ojemförligt större vigt än
förbundet med Mazeppa, hvilket lockat honom ned i Ukrajne, och
utsigten härtill qvarhöll honom tills vidare vid Bender, der han
fortfarande rönte de mest öfvertygande prof af sultans välvilja och
turkarnes beundran. I sjelfva verket hade dock de turkiska förespeglingarna
om ett krig mot Ryssland Skett endast för att qvarhålla konungen i
Turkiet och genom czarens fruktan för hans närvaro derstädes utverka
bättre vilkor för sultan under de pågående underhandlingarna om en
förlängning af freden mellan honom och czaren. Den förnyades ock i
December 1709, och de gjorda förespegKngama visade sig sålnnda vara
ogrundade; men med den envishet, som utgjorde ett grunddrag i
Carl XII:s lynne, höll han sig fast vid försöken att förmå sultan till
krig mot Ryssland och dessa försök blefvo ej så bestämdt afvisade, att

’) »Mitt hjerta», Carls vanliga smelcord till sina systrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/7/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free