- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII /
94

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liss

Carl XII.

öfver Wärthä-Aodeft Samt hindrade sedermera Under de följande tvänne
veckorna Btàndts trapper att öfvergå floden och innesluta staden åt
den sidan, till dess den 3 Oktober återstoden af belägringstrupperna
jemte artilleriet anlände, då belägringshären uppgick till 14,500 man,
nemligen 2,000 sachsare under Brandt, 6,000 ryssar under Patkul,
3,000 kosacker och 3,500 man af polska kronohären. Den 5 Oktober
begyntes beskjutningen och fortsattes sedermera till dess Brandt, vid
svenska hufvudstyrkans annalkande, den 24 Oktober upphäfde
belägringen.

Vid underrättelsen om Warschaus intagande och om den fara,
som hotade Posen, uppbröt konung Carl den 13 September från
Lemberg till den starka fästningen Zamosc, som gaf sig redan den 21, och
derifrån i riktning åt Kazmierz, der han ämnade öfvergå Weichseln
och förena sig med Rehnsköld, som följt flodens vestra strand; men
vid Belzyce fick konungen kunskap om, att August befann sig i
Pul-tusk norr om Warschau, hvarföre lian genast ändrade riktning för att
der uppsöka honom. Innan Carl hann dit, hade dock August, sedan
den ryska hjelphären vid Pultusk förenat sig med hans styrka, åter
vändt om till Warschau, hvarföre Carl drdg till Praga, dit Rehnsköld
med sin styrka anländt den 1 o Oktober och der konungen inträffade den
14. På motsatta stranden af Weichseln stod nu August med sin
huf-vudstyrka, utgörande omkring 20,000 man, å ömse sidor om Warschau.
Han vågade dock ej afvakta Carls anfall, utan när denne med några
regementen fotfolk på en flottbrygga kommit öfver floden den 19
Oktober, hade August redan dragit undan, såsom man trodde, till Krakau.
Ditåt följde honom äfven Carl, men fick den 21 veta, att endast Steinau
med 5,000 man gått till Krakau, under det August tagit
riktningen åt Kalisch. Samma riktning togo ock nu de särskilda
afdelningarna af svenska hären, och den 24 Oktober erfor Carl, att August
ytterligare delat sin styrka så, att han sjelf med 10,000 man öfver
Sieradz aftågat till Krakau, men Schulenburg med 5,000 man fortsatt
marschen åt Kalisch. Carl beslöt följa den senare, för att tillika kunna
från återtåg till Sachsen afskära belägringshären vid Posen, hvilket
likväl förekoms derigenom att belägringen genast upphäfdes, då Patkul,
med fotfolket, artilleriet och kosackarne, drog till Sachsen, men Brandt,
med sachsarne och polska rytteriet, följde efter August till Krakau.

Emellertid fortsatte Carl jagandet efter Schulenburg med sådan
ifver, att slutligen endast delar af fem rytteriregementen förmådde
följa honom, med hvilka han ändtligen på aftonen den 28 Oktober
lyckades vid Punitz nära schlesiska gränsen upphinna det uttröttade
sachsiska fotfolket, hvilket han genast anföll. Det försvarade sig så
modigt och Schulenburg ordnade försvaret så skickligt, att de anfallne
bibehöllo stridsplatsen ända till dess mörkret inbröt samt gjorde slut
på striden, och under natten räddade Schulenburg sina trupper öfver
schlesiska gränsen.

Vid detta tillfälle gaf Carl XII ett nytt bevis, huru litet han ak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/7/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free