Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Nya polska fredsunderhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polskå kriget tjot.
n
Nils Gyllenstierna med något öfver 10,000 man, jeiüte so kanoner,
hvilka han från Stettin genom brandenburg ska området fört in i Polen
och så långs schlesiska gränsen till Jangrod, norr om Krakau.
Under tiden hade konung August sammankallat polska ständerna
till en ny riksdag i Sandomir, hvarest han åter ifrigt uppmanade dem
att med väpnad. hand skydda sitt land och sin frihet mot svenskarne.
De sparade ode ej på braskartde försäkringar och förbunde sig genom
formlig ed att med hf och blød kämpa för Polens trosbekännelse,
frihet och dåvarande konung saml såsom fosterlandet» fiende behandla
hvar och en, som toge svenskarnes parti; men slutet på
öfverläggningarna blef dock, att de »af kristligt sinnelag» beslöto en ny beskickning
till Carl XII, med yrkande att han genast skulle utrymma Polen,
Litauen och Kurland, återlemna alla tagiia kanoner o. s. v. Carl
vägrade öfven Hu den ena gången efter .den andra att mottaga denna
beskickning och förnyade sin förut gjorda förklaring, att han aldrig kunde
hafva någon trygghet för Lifland, så länge August innehade Polens
tron, hvarföre det enda vilkoret för att medgifva polackarne fred och
vänskap vore, att de skilde sin sak från Augusts och ej vidare
understödde hans krigsföretag. Tillika förnyade han sina förut gifna
försäkringar, att han icke ville göra något intrång i deras valfrihet eller taga
någon del af deras område, utan endast trygga Sveriges besittningar
samt polska folkets fri* och rättigheter. Dessa yttranden, i förening
med Carls framgångar under kriget och öfvertygelsen om svenskarnes
öfverlägsna krigsduglighet, gjorde icke ringa .verkan på polackarne; hvilka
fortforo, i ett ständigt vacklande .mellan krig odi .fred; så att de icke
kommo sig för att sammandraga någon större styrka, men tillika ej
kunde afhåHa.sig från smärre ströftåg, hvarigenom Carl fiok en
antaglig förevändning att stanna i deras land och låta sina trupper lefva pä
dess bekostnad.
Jemte dessa polska fredsunderhandlingar, framstäldes sådana äfven
af August för egèn del, hvilka till Cari XII framfördes af «tt> österrikiskt
sändebud, Zinzendorß, och skola innehållit ganska stora medgifvanden,
möjligen i samma riktning som de, hvilka Vid denna-tid föreslogos
af kardinal Radziejowsky^ nemligen att August skalle genast åt . sin son
afträda kurfurstendömet 1 Sachsen; åt Sverige skaffa besittningen af
Kurland och betala sex millioner rdr i krigskostnad; sjelf, jemte polska
republiken, nästa vår. förklara krig mot Ryssland; å nyo besvärja polska
folkets fri- och rättigheter; återinsätta bröderna. Sapieha i deras gods
och embeten samt bortskicka alla sina sachsiska rådgifvare och’trupper.
Om också August sannolikt icke velat underkasta sig alla dessa vilkor,
visa de dock hvad ett mäktigt parti inom Polen var Villigt att
medgifva för att fä fred med Sverige, Sådant tillstyrktes ocfc ifrigt af Piper,
Rehnsköld, Arvid Horn, .Stenbock och alla’ de mest framstående
männen i Gari XII:s läger; men konungens svar var alltid detsamma; att
om han slöte fred med August och ginge emot czaren, så ft>lle;Aug»st
honom genast i ryggen och sista villan blefve värre än den första.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
