Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befrielse för allmogen, dess barn och folk från utskrifning, hvilket kontrakt stadfästades af konungen den 5 December 1682. I början undandrog sig adeln att för sina frälsegods taga del i denna ständiga knektehållning, men fogade sig efter hand deri, och så upprättades kontrakt med adel och allmoge om ständigt knektehåll för Kronobergs och Jönköpings län den 15 Augusti 1684, för Kalmare län den 15 Oktober samma år, för Skaraborgs län den 16 Mars 1685, för Elfsborgs län och Dalsland den 10 December samma år, för Nerike nytt kontrakt den 5 Augusti 1686 och för Vermland den 18 November 1688.
Härmed var det ständiga knektehållet för fotfolket eller den s. k. roteringen införd i alla de gamla svenska landskapen, men för de flesta bland dem blefvo efter vidare förhandlingar med inbyggarne, närmare bestämmelser om rotehållarnes och soldaternes åligganden gifna medelst särskilda kungliga förordningar och reglementen, utfärdade på 1680- och 1690- talen. Fältmarskalk-löjtnanten grefve Axel Julius De la Gardie, öfverståthållaren, generallöjtnanten Christofer Gyllenstierna och presidenten i kammarkollegium Clas Fleming voro konungens ombud vid dessa underhandlingar med allmogen i de förstnämnda landskapen samt landshöfdingarne med den i de öfriga; men de, som verksammast biträdde konungen vid utarbetandet af de särskilda öfverenskommelserna och vilkorens uppgörande, voro dåvarande assessorn i kommerskollegium, sedermera kammarrådet och landshöfdingen Polycarpus Cronhjelm, kammarrådet, sedermera landshöfdingen Lars Eldstierna och krigsrådet, sedermera landshöfdingen Balthasar Gyllenhoff för de gamla svenska landskapen; landshöfdingen i Wiborgs län Carl Falkenberg för Finland, och kammarrådet, sedermera landshöfdingen Anders Lindhjelm för Skåne. Alla dessa voro ovanligt duglige embetsmän, med stor arbetsförmåga, och blefvo också sedermera af konungen använde i ganska maktpåliggande befattningar.
Vilkoren för det nya knektehållet voro hufvudsakligen, att hvarje regemente skulle bestå af 1,200 man korporaler och gemene, hvilket antal skulle ständigt hållas fulltaligt och allmogen deremot befrias från alla utskrifningar, fördubblingar och tvungna värfningar; att soldaten årligen skulle få af bonden 35 daler kopparmynt såsom stadig lön samt dessutom nödtorftig föda, kläder och bostad, eller ock förses med torp, i hvilket fall bonden ej behöfde föda eller hysa honom; att allmogen icke skulle med detta knektehåll högre graveras, än att två hela gårdar fingo förena sig om att hålla en knekt; att den i stället skulle vara befriad från annan inqvartering, utom då krig uppkommit inom rikets gränser; att soldaten, då han ej vore af kommendering eller öfningar upptagen, skulle vara pligtig, när hans rote sådant begärde, hos sin värd, som honom hyste eller åt honom upplåtit torplägenhet, arbeta mot någon billig erkänsla och mot erhållande af en vadmals-släpklädning; att efter afgången knekt skulle ny anskaffas inom tre månader, men, om regementet blefve i krig ruineradt, borde de lediga numren i allmänhet fyllas inom Mars månads slut året efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
