- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
793

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet - Förvaltningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anbefaltes häradshöfdingarne att i möjligaste mån sprida kännedom om svenska lagen. I Lifland blef likaledes justitieväsendet fullständigare ordnadt och nödiga medel anslogos till landsrätternas underhåll. Tillika förordnades, att å ön Ösel justitieväsendet skulle inrättas på samma sätt som i Lifland. I Wismarska tribunalet anstäldes visitation, på konungens befallning, af grefve Gustaf Adolf De la Gardie, drotsens son, hvilken blifvit president i Svea hofrätt 1682, och kanslikollegium erhöll uppdrag att granska visitations-handlingarna, på det orederna i lagskipningen inom Sveriges tyska besittningar måtte afhjelpas.

Den särskilda domsrätt, som på några ställen i landet varit tillerkänd adliga egendomsherrar, såsom å Engsö i Mälaren, Bergqvara i Småland och Torpa i Elfsborgs län, upphäfdes och en allmän föreskrift meddelades, att, då till äfventyrs en eller annan af ridderskapet kunde finnas, som af förment häfd kunde göra anspråk på en dylik särskild domsrätt, hvarje sådan skulle anses upphäfd. Den särskilda skyddsrätt, hvarpå de främmande sändebuden gjorde anspråk, blef likaledes afskaffad.

I bestraffningssättet infördes äfven åtskilliga förändringar, så att, i stället för borgerskapets i städerna och allmogens på landet uppbådande att verkställa gatulopp, då de skulle stå med spön i händerna längs gatorna eller vägarna, förordnades, att detta straff skulle verkställas af soldater. Stränga straff, såsom spöslitningar, gatulopp och äfven afrättningar, voro emellertid ingalunda ovanliga, och Carl XI var ej den, som härvid visade någon blödighet, men hela rättsväsendet blef dock under hans kraftiga och allvarliga styrelse så ordnadt, att de välgörande följderna deraf sedermera ganska länge visade sig.

Förvaltningen.


När Carl XI tillträdde regeringen, fann han förvaltningen ordnad i enlighet med 1634 års regeringsform, hvilken, såsom rättesnöre för en förmyndarestyrelse, förutsatte frånvaron af en utaf konungen personligen utöfvad myndighet. De fem riksembetsmännen voro derföre stälda i spetsen för de särskilda grenarna af förvaltningen och gjorde konungens personliga ingripande i riksstyrelsen umbärligt. När nu Carl XI under kriget och ännu mera efter 1680 års riksdag sjelf med kraftig hand fattade regeringstömmarna, fann han i denna anordning af förvaltningen icke så litet, som ej öfverensstämde med hans uppfattning af konungens myndighet, synnerligast sådan denna blifvit bestämd genom ständernas förklaring, att det berodde af konungens välbehag, om rådet finge yttra sig rörande ett regeringsärende eller icke.

Närmaste följden häraf blef, att rådsledamöterne icke längre voro rikets, utan konungens råd, hvarföre ock, såsom redan är omtaladt, deras benämning genom ett kungligt påbud af den 26 Februari 1682 ändrades från rikets råd till kungliga råd. Vidare afskaffades efter hand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0813.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free