Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Riksdagen i Halmstad 1678
- Johan Gyllenstiernas välde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intet inflytande på regeringsärendena, och lika litet inflytande hade De la Gardie inom rådet, hvilket för öfrigt sjelft nu förlorat allt anseende. Det hade ända från sin utöfning af styrelsen haft allmänna meningen emot sig och fått det ännu mera efter krigets utbrott, hvilket man lade det till last och hvars bördor kändes alltmera tryckande. Följderna af den förra förvaltningens slapphet hade också trädt mer och mer i dagen och visat nödvändigheten af en kraftigare regering, som ostörd af partisöndringar kunde sammanhålla det hela. Under kriget hade det öfverallt gått illa, utom der konungen genom sitt personliga anseende och sina outtröttliga bemödanden kunde öfvervinna den djupt inrotade trögheten och lojheten i alla grenar af förvaltningen. För den unge konungen hade också ständerna, likasom folket öfverallt, visat den varmaste tillgifvenhet. Hans eldiga mod, som fört hans krigare till segern, hans outtröttlighet, hans rättrådighet och hans rena seder prisades af alla. Hos honom låg numera den verkliga makten, ehuru den utöfvades af den märkvärdige man, hvilken han denna tid anförtrott ledningen af Sveriges öden.
Johan Gyllenstiernas välde.
Vi hafva i det föregående visat, huru Johan Gyllenstierna börjat sin offentliga verksamhet med att träda i spetsen för lågadelns opposition mot högadeln och rådet, samt tillika såsom ifrig förfäktare af adelns rättigheter gent emot de öfriga stånden; huru han sedermera, såsom landtmarskalk vid 1668 års riksdag, gjorde sig väl anskrifven hos regeringen och rådet samt efter riksdagens slut sjelf blef riksråd; huru han derefter inom rådet intog en sjelfständig ställning, men dock vanligen hörde till De la Gardies motparti och af honom också betraktades såsom hans farligaste motståndare; huru han ifrigare och utförligare än någon annan uppträdde mot det franska förbundet, hvars vådor för Sverige han med framsynt statsmannablick insett och fullständigt lade i dagen; huru han efter konungens tillträde till regeringen hvarken slöt sig till De la Gardie eller till dennes motparti, men i stället ingick närmare förbindelse med dem, som utgjorde konungens vanliga omgifning, utan att tillhöra hans officiele rådgifvare, samt huru han, sedan De la Gardies försök att störta honom misslyckats, förmodades vara den egentlige anstiftaren af högmålsåtalet mot rikskanslern, hvilket, om det också ej föranledde, dock icke så litet medverkade till dennes fall.
Sedan rikskanslerns inflytande efter 1675 års riksdag upphört, vidtog dock Gyllenstiernas icke genast, utan i stället inträdde det här ofvan omnämnda s. k. skrifvareväldet, som egentligen utöfvades af de underordnade tjenstemän, hvilka De la Gardie under sin gunstlingstid begagnat såsom sina verktyg, men som nu ärfde hans inflytande. Konungen hade nemligen vant sig att begagna deras biträde vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0737.html
