Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska kriget 1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synnerhet för dem skulle framställas var det tvingande behofvet af nytt manskap, särdeles rytteri, och af lifsmedel för fästningarna. Vidare befalte konungen, att en ledamot af rådet skulle begifva sig till hvarje landskap för att leda dess försvar. Så åtog sig rikskanslern befälet i Vestergötland, riksdrotsen, biträdd af Pontus De la Gardie, i Småland, Bengt Horn i Östergötland. Från Finland skulle 4 regementen öfverföras. Riksrådet Johan Gyllenstierna fick särskild befallning att tillse verkställigheten af konungens befallningar, och kort derefter kallade konungen honom till sig samt befalte på samma gång Göran Gyllenstierna och Lars Fleming att biträda riksskattmästaren.
Under tiden hade danskarne börjat mer och mer utbreda sig i Skåne. Den 28 Juni hade danska hufvudstyrkan, bestående af 10 regementen rytteri och 4 regementen fotfolk eller tillsammans omkring 16,000 man, blifvit i Helsingör inskeppad å transportflottan, den 29 öfverskreds sundet och samma dag på e. m. började landstigningen mellan Rå fiskeläge och Helsingborg, hvarmed fortsattes hela följande dagen. Öfverbefälet fördes af konung Christian V och näst honom af hertig Johan Adolf af Ploen, en duglig och erfaren härförare. Den 1 Juli sändes generallöjtnant Rosencrantz med några regementen fotfolk mot Helsingborg, hvars kommendant, öfverstelöjtnant Hästesko, genast utrymde staden och drog sig tillkaka till slottet, hvilket efter några dagars beskjutning gaf sig den 4 Juli. En besättning af 400 danskar inlades i slottet, hvarefter danska hären drog vidare till Landskrona och intog staden redan den 10, men slottets belägring varade nära en månad, under hvilken tid danska partier utsändes åt flera håll för att samla förnödenheter från landskapet. Påbud utfärdades, att i alla kyrkor skulle bedjas för konungen af Danmark, att lifsmedel skulle föras till danska lägret, att allmogen skulle gripa till vapen för danskarne, samt att adeln skulle infinna sig och jemte de öfriga ständerna hylla konung Christian. Dessa uppmaningar voro ock ej utan verkan, emedan skånska befolkningen ännu till större delen var sin förra öfverhet tillgifven. I synnerhet visade sig bönderne nitiska, förde lifsmedel till danskarne, underrättade dessa om svenskarnes rörelser samt började redan det öfverrumplingskrig mot smärre svenska afdelningar och foror, hvilket sedermera erhöll allt större omfattning och fått namn af snapphanekriget.
När nu allmogen började visa sig allt mera fiendtlig och underrättelse kom, att Tromp åter gått ut med flottan för att verkställa en landstigning i svenskarnes rygg, samt danska rytteriafdelningar begynte blifva synliga vid de svenska förposterna, förmådde Helmfelt ändtligen konungen till ytterligare återtåg, ehuru han högst ogerna gaf sitt bifall härtill. Den 23 Juli sammandrogs hären vid Fjelkesta och tågade österut genom Sölvesborg till Asarum vid Carlshamn, der den lägrade sig den 25 och stannade tills vidare. Då underrättelse hit anlände, att norrmännen under Gyldenlöwe inbrutit i Vestergötland, beslöt konungen, i samråd med Helmfelt, att med hela hären gå norrut genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
