Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Riksdagen 1668
- De inre förhållandena, 1668-1672
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungen, när han en gång komme att styra riket, skulle göra slut på detta adelsvälde och detta adelsöfvermod.
De inre förhållandena, 1668–1672.
Regeringen och rådet voro icke okunniga om att mycket missnöje var i landet rådande och hade derföre icke vågat af ständerna begära nya bevillningar, hvilket alltid var den ömtåligaste riksdagsfrågan. I följd häraf hade ock riksdagen aflupit vida mera lugnt, än man vågat hoppas, och regeringen visade sin belåtenhet häröfver mot Johan Gyllenstierna, hvilken såsom landtmarskalk ledt adelns öfverläggningar och dervid fullt motsvarat de förhoppningar man grundat på beräkningen att göra den förre oppositionsledaren till regeringens förtroendeman inom det stånd, der han förut så ofta uppträdt såsom regeringens vedersakare. Till belöning för sin senaste verksamhet blef han ock nu inkallad i rådet och erhöll förläning af gods i förbuden ort, »emedan regeringen åstundade utan dröjsmål för honom visa sin kungliga nåd och för tiden inga andra utvägar funnos att tillgå».
Den under ständernas sammanvaro undanskjutna frågan om statsverkets ordnande måste dock efter ridsdagens slut åter företagas och gjorde nu, som alltid, regeringen och rådet stort bryderi. Kort före riksdagens början hade denna fråga blifvit af en dertill utsedd kommission fullständigt utredd, men denna utredning var af sådan beskaffenhet och visade så bedröfliga förhållanden att man ej vågat låta ständerna få del deraf. Den afgafs af riksråden Seved Bååt, som kort derefter blef riksskattmästare, Gabriel Oxenstierna, Erik Fleming, Sten Bielke, Gustaf Soop, Nils Brahe, Knut och Gustaf Kurck samt Clas Rålamb, hvilka, jemte kammarråden Gustaf Persson Natt och Dag, Henrik von Falkenberg, Joachim Skyttehjelm och Jakob Fleming, utgjort den särskildt tillsatta kommissionen, samt har fått namn af »blå boken» och vunnit mycken ryktbarhet, såsom ett af de mest talande bidragen till kännedom om förmyndarestyrelsens förvaltning.
Den började med ett tillkännagifvande, att i årets stat befans en brist af öfver 3,378,000 daler silfvermynt, då blott den gravation togs i beräkning, hvilken återstående löner och gjorda upplåningar under det löpande och de näst föregående åren dragit in på detta år. Orsakerna till detta förhållande voro, att de årliga statsutgifterna sedan 1662 blifvit ökade med 250,000 daler, men inkomsterna minskade med 600,000. En del inkomster hade blifvit i staten uppförda, hvilka icke funnits till, andra åter hade blifvit upptagna högre än de verkligen influtit. Kammarkollegium hade under de senare åren ej haft frihet att förvalta statens inkomster, utan måst mottaga kungliga befallningar att betala än den ene, än den andre, ofta af redan anvisade medel, hvaraf händt, att åtskilliga tillgångar åtgått opåräknadt och att derå förut anvisade fordringar måst uppskjutas samt ökat statsbristen för följande året. I de eröfrade landskapen hade man bortgifvit så många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0527.html
