Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1664
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
penningarna icke drogos till främmande ändamål. Förslaget mottogs emellertid föga vänligt af ständerna. Inom presteståndet yttrades, bland annat, huru förunderligt det var, att »så många höga herrar hade tio till tolf mils gods och sköna ekskogar, hvilket allt var kommet från kronan till enskilde, men konungen icke hade så mycket som en ekeplanka. Om kronan vore så fattig, så vore det bäst taga igen hvad hon bortskänkt». Inom borgarståndet hördes bittra anmärkningar öfver, att det egentligen ej vore mer än tre stånd, som skulle gifva hjelpen, medan adeln sute fri. Bönderne sade, att det kunde vara dem likgiltigt, om det vore krig eller fred, så länge de midt under freden buro så tunga gärder, att de måste äta barkbröd, och frågade huru länge det skulle så tillgå, att man vid hvarje riksdag måste bevilja nya skatter, men aldrig blefve qvitt de gamla. Skeppsgärden ville de icke veta af. Först efter långa underhandlingar lyckades regeringen utverka, att ständerna, under uttryckligt vilkor att sådant icke måtte framgent lända dem till förfång, beviljade den begärda hjelpen såsom en »frivillig föräring», under vilkor att amiralitetet skulle låta i landskapen uppbära den samt vid nästa riksdag göra rikets ständer redo derför. Den skulle utgöras af adeln med en daler silfvermynt för hvarje skattlagd hel gård, säterier samt rå- och rörshemman dock undantagna; af presterskapet med 3 daler årligen i två år för hvart sjette mantal inom deras församlingar; af borgerskapet likaledes under två år, enligt särskild fördelning städerna emellan, samt af allmogen med 6 mark af hvart helt mantal.
Bland öfriga ärenden, som vid 1664 års riksdag behandlades, bör nämnas, att regeringen gjorde till ständerna en framställning om den förlägenhet, hvari banken råkat, i anledning hvaraf det första bankoutskottet tillsattes, bestående, i likhet med hemliga utskottet, af ledamöter endast från adeln, preste- och borgarestånden, jemte några riksråd, som på ständernas begäran der hade säte, och hvilket utskott yttrade sig med rikets ständers rätt.
Den af regeringen utfärdade revisionsstadga blef af ständerna godkänd, och likaså duellsplakatet, äfvensom ständerna godkände regeringens förslag till skogsordning, gästgifveriordning, legostadga och öfverflödsförordning. De beslöto ock, att ett af dem utsedt utskott skulle fortsätta arbetena på lagens och kyrkoordningens revision, hvilka skulle vara fullbordade till nästa riksdag, samt begärde hos regeringen utarbetandet af en förmyndarestadga och af en sjörätt.
Dessa åtgärder omnämndes i riksdagsbeslutet, dateradt den 27 Augusti 1664 och innehållande i öfrigt en tacksägelse till regeringen för rikets styrelse i inre och yttre hänseende, jemte ett godkännande af de sedan föregående riksdag vidtagna åtgärder och utfärdade stadgar mot alla nyheter i religionen, så väl som af åtskilliga utaf regeringen föreslagna stadganden i samma syftning. Till krigsmaktens förstärkande beviljades för åren 1665 och 1667 utskrifning af en karl för hvar tionde krono- eller skattegård samt för hvar tjugonde frälsegård; dock skulle den ena af dessa båda utskrifningar, efter regeringens val, kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
