Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet - De inre förhållandena, 1661-1664
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Robert Douglas, friherre Harald Stake och grefve Christofer Carl von Schlippenbach blifvit i det föregående omnämnde. De återstående riksråden synas icke tagit någon verksammare del i regeringsärendena, och man känner om dem föga annat än deras namn, deras slägtförbindelser, deras födelse- och dödsår, de egendomar, till hvilka de skrefvo sig, och deras befordringar.
Denna talrika rådspersonal, som under Carl XI:s minderårighet styrde riket – ty i följd af det 1660 beslutade tillägget till 1634 års regeringsform var rådet i sjelfva verket lika mycket styrande som regeringen – var till största delen tagen från högadeln. I rådet sutto, regeringsledamöterne inberäknade, 17 grefvar, 43 friherrar och endast 4 adelsmän, Clas Rålamb, Ebbe Ulfeldt, Matthias Björnklou samt Thord Bonde, och bland hela detta antal fans blott en, Björnklou, som sjelf blifvit adlad. De fleste inom denna talrika rådspersonal voro erfarne, i fredliga eller krigiska värf, ofta i båda, pröfvade män, bland hvilka dock ingen, hvarken inom regeringen eller det öfriga rådet, hade tillräcklig öfverlägsenhet att såsom Axel Oxenstierna under Christinas minderårighet leda det hela. Olägenheterna af en så talrik styrelse dröjde också ej att visa sig, och vi skola i det följande finna många bevis derpå. Partier bildade sig, osäkerhet, långsamhet, slapphet, oreda blefvo allt mera rådande i handläggningen af regeringsärendena, och i allmänhet utgör förmyndarestyrelsen under Carl XI:s minderårighet ett det mest slående bevis för en mångstyrelses olämplighet.
Enigheten mellan rådet och ständerna var för öfrigt icke större än hos rådet inom sig, och de särskilda riksdagarna blefvo derföre för regeringen och rådet svåra pröfvodagar samt utgöra tillika, med hänseende till den större myndighet ständerna nu mot förr tillvunne sig, de vigtigaste tilldragelserna under denna förmyndarestyrelse. Vi hafva derföre tagit dem till grund för de särskilda afdelningarna af denna styrelses historia och skola för öfrigt särskildt taga i betraktande de inre och särskildt de yttre förhållandena under dessa riksdagars mellantider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
