Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deraf. Äfven Carl Gustaf och Magnus De la Gardie voro ej främmande derför, men jemte Lasse Lind nämnas i synnerhet bröderne Christer och Bengt Horn såsom mycket framstående i den dyrkan af »vin och spel och könet», som utmärkte detta samfund. Man har ock från Christer Horn bref, som tillräckligt vittna härom, och hvilka med en för den tidens skriftliga meddelanden sällsynt glädtighet i framställningssättet äfven förena en smutsighet, lyckligtvis lika sällsynt.
Man bör likväl göra Christer Horn den rättvisan, att han utmärkte sig äfven genom andra egenskaper. Befordrad till generalmajor af kavalleriet samt generalguvernör i Ingermanland och Keksholms län efter Gustaf Evertsson Horn under åren 1657–1659, då ryssar och pesten ömsom härjade dessa landskap, gaf Christer Horn flera prof på mod och beslutsamhet, hvilket ock erkändes af Carl Gustaf, då han kort före sin död i Februari 1660 gaf honom en plats i rådet. Såsom riksråd blef han tillika tjenstgörande i Svea hofrätt, ehuru han visserligen icke nämnes såsom någon bland dess mera framstående ledamöter. När under loppet af året 1663 en guvernör skulle utses åt den unge konungen, öfverlemnades på De la Gardies förslag åt enkedrottningen att bestämma valet, då hon, såsom konungens moder, borde vara mest angelägen att utse den lämpligaste. Hon nämnde genast Christer Horn, sannolikt med hänseende till hans hurtiga, frimodiga väsende och glada lynne* men alla, som känt honom från hans rumlaretid, hörde detta val med både förundran och ogillande. De ansågo sig likväl, då afgörandet blifvit öfverlemnadt åt drottningen, icke kunna öppet motsätta sig det val hon träffat, och så blef Christer Horn Carl XI:s guvernör. Sedermera visade det sig dock, att detta val icke varit det lämpligaste. Under förmyndarestyrelsen slöt sig Christer Horn vanligen till De la Gardie och var, lika litet som han, vän af besparingar och en fredlig statskonst. Sedermera befordrades han till fältmarskalk 1672, blef lagman i Vermland 1674 och generalguvernör i Lifland samma år, hvilket embete han innehade till 1686, samt afled å sin födelseort Vikhus i Maj 1692 och är begrafven i Upsala domkyrka.
Gustaf Posse, friherre till Arnäs i Vestergötland, herre till Hellekis å Kinnekulle, Sickelsjöhof i Nerrike, Herreborum i Östergötland, Hofstad i Södermanland och Strömsberg i Upland, son af riksrådet friherre Knut Posse, hvilken förut blifvit omnämnd bland rådspersonalen under Christinas minderårighet, var född i Stockholm i Maj 1626. Efter fulländade studier och utrikes resor anstäldes han såsom kammarherre vid Christinas hof 1648, skickades kort derefter af henne i ett vigtigt ärende rörande exekutionstraktaten i Nürnberg till hertig Carl Gustaf i Tyskland och tjenstgjorde sedermera vid hofvet till 1653, då han blef landshöfding i Jönköpings samt följande året tillika i Kronobergs län. Vid det landskapsmöte, som hölls med ständerna i Småland och Östergötland i Jönköping 1657, var Gustaf Posse landtmarskalk och berömmes, att han »icke allenast der gick konungens ombud riksdrotsen och riksmarsken väl tillhanda, utan ock allt framgent alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
