Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fredssluten
- Riksdagen i Stockholm 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanoner och uppsätta den i staden Stettin, till minne af invånarnes under belägringen visade tapperhet och trohet.
Interimsstyrelsen hade sålunda sökt på bästa sätt bereda öfvergången från krigs- till fredstillståndet, och i allmänhet vittna dess åtgärder under detta händelserika år om rätt mycken klokhet, drift och beslutsamhet. Det kinkigaste återstod likväl ännu – att få riksstyrelsen slutligen ordnad och afhjelpa den ständigt fortfarande penningeförlägenheten. Båda delarne skulle ske vid den af de flesta med så mycken oro motsedda
Riksdagen i Stockholm 1660.
Ständerne hade blifvit kallade att den 21 September 1660 infinna sig i Stockholm. De instälde sig ock vida talrikare än vid den föregående riksdagen i Göteborg. Man räknade å riddarhuset, inom adelns första klass, 19 grefvar och 83 friherrar, inom den andra 14 och inom den tredje 194 adelsmän. Af presteståndet voro närvarande erkebiskopen, alla biskoparne och superintendenterne, utom tvänne, pastor primarius i Stockholm samt 55 andra prester. Äfven borgare- och bondestånden vore representerade talrikare än vanligt. Till landtmarskalk utsåg regeringen vice presidenten i Svea hofrätt friherre Per Sparre, som redan mot slutet af föregående riksdagen haft detta förtroende. Erkebiskop Lenæus var presteståndets talman, men i anseende till sin höga ålder lät han biskop Enander för det mesta föra ordet. Borgareståndets talman var nu, såsom vid riksdagen i Göteborg, borgmästaren Johan Prytz och bondeståndets var Matts Ingemundsson från Håtuna socken i Upland.
Den 27 September öppnades riksdagen med ett tal af riksrådet Schering Rosenhane i regeringens namn. Ehuru konungen, hette det, helst hade förskonat ständerna från en ny riksdag så kort efter den förras slut, hade dock omständigheterna ej tillåtit det. Särdeles hade konungens begrafning och styrelsens slutliga ordnande gjort ständernas sammankallande nödvändigt.
Derpå upplästes af statssekreteraren Behmer den kungliga propositionen, i hvilken en kort redogörelse lemnades för de utländska förhållandena, frederna i Oliva och Köpenhamn, jemte dermed sammanhängande underhandlingar med Holland och andra makter, äfvensom fredsunderhandlingar med Ryssland o. s. v.
Redan samma dag tillkallade rådet ett utskott af adeln, preste- och borgarestånden, för att inleda de frågor, som blefvo de hufvudsakligaste vid denna riksdag – om drottning Christinas mottagande och huru hennes anspråk skulle tillfredsställas, samt om styrelsens ordnande, hvaraf sedermera uppstod frågan om en ny regeringsform.
Riksdrotsen öppnade öfverläggningarna om Christinas mottagande med att visa hvad man gjort för att
förhindra eller fördröja hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0388.html
