Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Interimsstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de, som kunde bevisa, att de sjelfve eller deras förfäder innehaft rådsembete i Danmark, skulle af den svenska adeln upptagas i dess andra klass, samt de öfrige enligt riddarhusordningen och sålunda blifva i allo naturaliserade till svenska adelsmän samt ega lika tillgång till embeten och lön som den öfriga infödda adeln, när de gjorde sig dertill skickliga. Äfven de öfriga stånden i dessa landskap skulle bevaras vid sina häfdvunna fri- och rättigheter samt dessutom kunna hoppas en förbättring i sin ställning och att, likasom infödde svenske män, hafva tillträde till lön och tjenster.
När nu dessa stadganden för första gången skulle tillämpas, mötte åtskilliga betänkligheter. Brahe ansåg de skånska ständerna, såsom samtliga dessa landskaps ständer benämndes efter det förnämsta landskapet, böra kallas till riksdagen, på det man från början skulle visa sig vilja vinna deras tillgifvenhet, åtminstone vore det oundvikligt att inbjuda dem till konungens begrafning; men De la Gardie och andra trodde, att deras tillkallande nu skulle medföra många svårigheter, som endast genom svenska ständernas hörande kunde häfvas. Johan Rosenhane påminte om den svårighet, som skulle uppstå, i fall de skånska adeliga slägter, som härstammade från riksråd, enligt fredsfördraget fordrade att blifva upptagna i riddarhusets andra klass. I allmänhet fann man dessa ständers rum bland de öfriga icke lätt kunna bestämmas. Brahe ville ej veta af, att de skånske bönderne skulle kallas till riksdagen, ty till något sådant hade de aldrig förr haft rätt. Häremot anmärkte Clas Tott, att Gotlands allmoge fått deltaga i de svenska riksdagarna, ehuru äfven denna ö var en eröfrad besittning; men Brahe svarade, att härtill legat ett skäl deri, att Gotland tillförene ansetts tillhöra Östergötland. Lorens Creutz påstod att inbyggarne i Jemtland, sedan de kommit under Sverige, förbrutit sig så mycket, att de väl gjort sig förlustige sin riksdagsrätt. Man stannade vid det beslut att om alltsammans höra ständerna samt utfärdade emellertid den 26 Juli till generalguvernören i de eröfrade landskapen, Gustaf Otto Stenbock, en befallning att underrätta adeln, presterskapet och borgerskapet i dessa landskap om regeringens afsigt att kalla dem till den instundande riksdagen; men då man först måste göra en framställning derom till de redan kallade ständerna, hvilket skulle ske strax vid riksdagen början, så kunde kallelse ej nu till de nyförvärfvade landskapens ständer utfärdas, utan skulle sådant ske framdeles, så att de kunde infinna sig vid konungens begrafning, mot slutet af Oktober, »vid hvilket tillfälle de kunde blifva immatrikulerade, att framdeles njuta samma rätt som infödda svenska ständer och undersåtar».
En sådan kallelse utgick ock sedermera, genom bref till generalguvernören och biskopen, men med tillåtelse till den förre att frikalla dem, som ursäktade sig med tid och omständigheter, från skyldigheten att inställa sig vid riksdagen. Någon föreskrift om allmogens kallande till riksdagen meddelades icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
