Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Carl XI:s minderårighet. Carl Gustafs testamente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boskapspenningar i likhet med presterskapets, dubbelt båtsmanshåll, dubbel accis af städerna samt en inqvartering af ryttare, som skulle fördelas på städerna, mot nedsättning till hälften af deras kronoutskylder så länge inqvarteringen varade. Bondeståndet åtog sig utskrifning af en karl för hvar åttonde krono- eller skattegård under åren 1660 och 1661, men för hvar tionde under de följande tre åren; dessutom dubbelt båtsmanshåll till dess fred med Danmark blefve afslutad, samt för åren 1660 och 1661 en tunna råg eller korn jemte 1 rdr i penningar för hvart krono- eller skattehemman, dock under förbehåll att, i händelse af missväxt, få betala hvarje tunna med 3 daler silfvermynt. Skulle kriget fortfara, medgafs samma bevillning äfven för åren 1662 och 1663.
I afseende å vilkoren för vinnande af fred med rikets fiender lemnade ständerne genom en skrifvelse af den 28 Februari åt regeringen att söka de bästa vilkor, som kunde erhållas, men uttryckte särskildt med hänseende till Danmark den önskan, att af de i roskildska freden vunna landskapen »åtminstone» Skåne, Halland, Bleking och Bohuslän måtte kunna bibehållas, hvilket sålunda innebar ett indirekt medgifvande, att Trondhiems län och Bornholm finge afträdas.
Den 1 Mars justerades riksdagsbeslutet i rådets och samteliga ständernas närvaro. Det innehöll arfprinsen Carls erkännande såsom Sveriges konung, på samma vilkor som hans fader före honom, samt uppgift om den utskrifning och de särskilda gärder ständerna beviljat; men deras beslut om sättet för regeringens förande intill nästa riksdag finnes deri ej upptaget.
Samma dag, den 1 Mars 1660, blef ock riksdagen afslutad. Den fyraårige konungen bars af riksrådet Sewed Bååt till tronen, och inför honom framförde landtmarskalken friherre Per Sparre, som efterträdt Gustaf Posse, hvilken den 10 Februari blifvit af Carl Gustaf utnämnd till riksråd, samt de öfrige ståndens talmän hvar sitt stånds svar på de kungliga propositionerna, hvarefter förre landtmarskalken, numera riksrådet Gustaf Posse svarade å konungens vägnar. Slutligen knäföllo de åtta närvarande bland de senast af Carl Gustaf utnämnde riksråden och aflade sin ed åt den nye konungen.
Några dagar efter riksdagens slut meddelades regeringens resolutioner å adelns, preste- och borgareståndens besvär – några sådana tyckas icke varit af bondeståndet anförda – och af dessa resolutioner finner man, att alla tre stånden klagat öfver de höga tullarna, som fördyrade äfven nödvändighetsvaror, samt öfver handelskompanierna, som genom sina privilegier likaledes bidrogo att stegra varuprisen. Regeringen sökte visa nyttan af dessa kompanier i allmänhet, men medgaf dock upphörandet af det amerikanska samt lofvade för öfrigt, att alla missbruk vid tulluppbörden skulle, så vidt möjligt vore, afstyras. En annan allmän klagan var, att äldre beslut om införande af lika mått, mål och vigt öfver hela riket ej blifvit bragta till verkställighet, hvilket regeringen nu lofvade att söka tillvägabringa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
